”Flertalet svenskar har inte övat inför krissituationer”

DN DEBATT 16/12 2022 - ”Flertalet svenskar har inte övat inför krissituationer”

Krisberedskap och civilt försvar handlar om att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och krig. Den svenska krisberedskapen vilar på att var och en har en hemberedskap som innebär att kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka. Vår undersökning visar att så är det inte i dag. 

Vi lever i ett samhälle som är sårbart för störningar. Dessutom i en orolig tid med krig i Europa, växande klimatförändringar och en ökad risk för extrema väderhändelser. För att vara redo för en samhällskris – som kan innebära elavbrott eller att mobiltäckningen inte fungerar, brist på mat eller rent vatten – så behöver var och en ha förberett sig för att klara sig på egen hand i en vecka. Alla behöver också ha övat för att verkligen vara redo: Tränat på att laga mat på friluftskök, rena vatten och hålla värmen i kyla eller hålla sig sval vid en värmebölja. 

En ny undersökning, genomförd av Kantar Sifo på uppdrag från Friluftsfrämjandet, visar att myndigheter och beslutsfattare har lyckats väl i sitt uppdrag att informera om vikten för den enskilda individen att förbereda sig inför en kris. Sju av tio känner till att de har ett ansvar för att förbereda sig. Samtidigt har endast tre av tio svenskar förberett sig i praktiken eller övat. 

I vår undersökning är det särskilt oroande att kunskapen om krisberedskap hos unga är betydligt lägre och att kvinnor i lägre utsträckning än män har övat sina färdigheter. Om krisen slår till blir det svårare att klara sig i en hel vecka på egen hand om man aldrig provat att laga mat utan el eller om man inte fyllt skafferiet för att klara sig när mataffären inte går att nå. Om man saknar utrustning eller kunskap för att klara sig utan uppvärmning blir det besvärligt när det är kallt. 

Därför har vi på Friluftsfrämjandet initierat utbildningen Krisvis. Grundläggande friluftskunskap är detsamma som grundläggande krisberedskap. Att klara sig en vecka på fjället har många likheter med att klara sig en vecka utan el och ger lärdomar i att kunna klä sig vid kyla. 
Vårt mål är att ge allmänheten möjligheten att tillsammans förbereda sig och öva på grundläggande praktiska delar inom hemberedskap med fokus på mat, vatten, värme, kommunikation och att lära känna sina grannar. 

I det befintliga stödet från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) under 2020–2023 till ideella organisationer avseende krisberedskap finns tydliga kunskapsmål, vilket är bra. Undersökningen visar att detta måste kompletteras med mål om praktiska övningar. Inför kommande anslagsperiod bör detta tydliggöras. 

Vår undersökning visar att endast sex av tio svenskar har förberett och köpt hem ett skafferi av torrvaror och konserver med lång hållbarhet eller säkerställt att de har ett friluftskök eller andra möjligheter att laga mat utan el. Endast tre av tio svenskar har lagrat vatten, har egen brunn eller möjlighet till vattenrening. Varje person behöver 3–5 liter vatten per dag, så det kan snabbt bli stora problem om det sinar i kranen. När det gäller kommunikation uppger bara hälften av de tillfrågade att hushållet har tillgång till nödradio. 

Det är också oroande att fyra av tio inte tycker att de har ett tillräckligt stort kontaktnät om krisen slår till. Här kan föreningslivet särskilt bidra till gemenskap. Friluftsfrämjandet och många andra organisationer finns närvarande runt om i hela landet. Vi växlar gärna upp Krisvis och utbildar fler människor. 

Carl-Oskar Bohlin underströk direkt när han tillträdde som minister för civilt försvar att vi alla har ett stort individuellt ansvar för vår krisberedskap. Om svenskarna ska vara förberedda på riktigt behöver ministerns kloka ord följas upp med flera politiska åtgärder och nya resurser.

Friluftsfrämjandet vill att regeringen: 

1. Ger ansvariga myndigheter i uppdrag att planera för hur en större andel av befolkningen ska ges möjlighet till praktisk övning, exempelvis genom en särskild satsning inom ramen för MSB:s stöd till ideella organisationer. 
2. Ökar ungas krisberedskap, förslagsvis som en del av skolans utbildning. Utbildningsminister Lotta Edholm (L) kan ge Skolverket ett särskilt uppdrag, så att unga får möjlighet att stärka sin krisberedskap på skoltid. På så sätt ökar vi möjligheten att nå alla Sveriges unga. 
3. Ger samtliga beredskapssamordnare (eller motsvarande) på länsstyrelser och kommuner ett tydligare uppdrag att samverka med ideella organisationer på lokal nivå. Uppdraget måste följas av resurser som möjliggör detta för båda parter. 

Från Friluftsfrämjandets sida vill vi bidra till att stärka den svenska krisberedskapen och öka tryggheten i samhället. Vi vet att människor känner en ökad trygghet i vardagen om man vet att man är rustad för krisen – man blir ”krisvis”. Arbetar vi tillsammans kan Sveriges befolkning bli tryggare i en tid av oro i vår omvärld. 

Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet 
Erik Lundvik, ordförande, Friluftsfrämjandet