Kommunrapport 2025: Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv

Ladda ner rapporten (PDF)
Läs pressmeddelandet

I Sverige bor ett friluftsfolk. Nästan alla svenskar anser att friluftsliv är bra för hälsan och sju av tio upplever återhämtning i naturen. Samtidigt ligger Sverige i världstoppen när det gäller stillasittande. Fyra av fem skolbarn når inte Folkhälsomyndighetens rekommendation om en timmes fysisk aktivitet per dag. Även många femåringar, med benen fulla av spring, sitter stilla nio timmar om dagen.  Ändå är det bara 37 procent av kommunerna som i stor utsträckning stimulerar barn och ungdomar till friluftsliv på fritiden (Sveriges Friluftskommun 2025). Det är därför glädjande att det politiska stödet för friluftsliv är mycket starkt, oavsett partifärg. Hela 98 procent av drygt 4700 svarande kommunpolitiker anser att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett aktivt friluftsliv (Friluftsfrämjandets politikerenkät 2024).

Stillasittandet kostsamt och hälsofarlig

Hälsovinsterna för barn som vistas i gröna miljöer är välbelagda inom en rad områden som påverkar deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling, visar en kunskapssammanställning från Folkhälsomyndigheten. Trots det har andelen barn som vistas varje dag i naturen sjunkit från 78 procent 2003 till 49 procent 2019.  
 
Runt hälften av den vuxna befolkningen är överviktiga och har en hälsofarligt dålig kondition. Stillasittandet kan kosta det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor årligen. Regeringen bedömer att den psykiska ohälsan kostar Sverige nästan fem procent av BNP.  Samtidigt visar forskning att varje krona som det offentliga satsar på fysisk aktivitet ger nästan fyra tillbaka enligt Svenskt Friluftslivs rapport.

Fokhälsomyndigheten: det behövs ett rörelselyft

Friluftslivet är fortfarande en underutnyttjad resurs i arbetet för stärkt folkhälsa och motståndskraft. Staten satsar mångdubbelt mer resurser på varje idrottsutövare än friluftsutövare, trots att nio av tio svenskar anser att friluftsliv i hög eller mycket hög grad är positivt för hälsan. 

Folkhälsomyndigheten argumenterar nu för ett rörelselyft för hela samhället och ser friluftslivet som ett strategiskt område. Om fler människor ägnar sig åt fysisk aktivitet i naturen tillsammans med andra, kan vi möta samhällsutmaningar som ökat stillasittande, ensamhet, psykisk ohälsa samt bristande naturkunskap och krisberedskap. 
 
Kanske är det mot denna bakgrund som nio av tio kommunpolitiker är positiva till att kommunen ska satsa mer resurser på att väcka barns rörelseglädje i naturen, och nästan lika många, 74 procent, är positiva till satsningar på det organiserade friluftslivet. Sju av tio är även positiva till att kommunen ska arbeta med naturaktiviteter inom psykiatrin och vården. 

Naturen är invånarnas och kommunernas största arena för motion, rörelseglädje och välbefinnande. En kunskapssammanställning från Naturvårdsverket visar att de som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, håller sig friskare och lever längre än de som bor längre ifrån. Därför är det ett viktigt besked att nio av tio svarande kommunpolitiker i mycket eller i ganska hög grad vill att kommunen tar större hänsyn till den tätortsnära naturen vid den fysiska planeringen. Möjligheterna till friluftsliv påverkar valet av bostadsort i hög grad eller i mycket hög grad för fyra av tio svenskar.

Kommunen - central aktör för mer friluftsliv

Många kommuner gör ett viktigt och långsiktigt arbete för att skapa goda förutsättningar för friluftslivet. Men när vi jämför kommunpolitikernas svar med vad kommunerna svarar i den enkät som ligger till grund för Sveriges Friluftskommun 2025 ser vi en stor utvecklingspotential. Medan åtta av tio svarande politiker gärna skulle se att kommunen antar en friluftslivsplan eller stärker den som finns, är det bara fyra av tio kommuner som har en sådan plan. I vår jämförelse mellan kommunpolitikernas och kommunernas svar, i kapitel tre, framkommer en tydlig diskrepans mellan politikernas vilja och vad kommunerna gör. 

I riksdagens stora uppföljning (2022) av de tio nationella målen för friluftslivspolitiken, med representation från alla riksdagspartier, står att ”samtliga svenska kommuner har en nyckelroll när det gäller att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet”. 

För att göra det lätt för kommunpolitiker och tjänstepersoner att ta vara på friluftslivets samhällsnyttor har vi i kapitel två sammanställt kunskapsläget utifrån den samlade forskningen och offentlig statistik. I kapitel fyra har vi samlat rekommendationer inom fem områden som syftar till att skapa goda möjligheter för barn, vuxna och seniorer att utöva friluftsliv i kommunen. Genom att systematiskt arbeta med friluftsinfrastrukturen, den tätortsnära naturen, utomhuspedagogik i skolan, föreningsstöd till ledarledda friluftsaktiviteter samt naturaktiviteter inom vården och omsorgen kan kommunen stärka folkhälsan.

Vi har sammanställt rikstabeller över kommunpolitikernas svar 2024 och kommunernas svar i Sveriges friluftskommun 2023 och 2025. Vid en jämförelse mellan de båda åren ser vi en positiv tendens i att fler kommuner gör omfattande insatser för att stimulera barn och ungdomar till friluftsliv, har en tjänsteperson som arbetar med friluftsfrågorna, informerar om allemansrätten samt har inrättat en samverkansgrupp för friluftsliv.

För de läsare som vill fördjupa sig i svaren på kommun- och länsnivå finns även länsvisa tabeller. I bilaga 1 finns 21 länstabeller över hur kommunpolitikerna svarat på tolv frågor 2024. I bilaga 2 finns 21 länsvisa tabeller över hur 219 kommuner besvarade 14 frågor i Sveriges friluftskommun 2025 (av utrymmesskäl finns inte 2023 års siffror med). Man bör vara medveten om att förutsättningarna att arbeta med frågorna är väsensskilda för Stockholms miljonbefolkning och Bjurholm med sina 2 341 invånare.

Organiserat friluftsliv får fler att upptäcka naturens hälsoeffekter

Stillasittandet, den psykiska ohälsan och upplevelsen av ensamhet har ökat kraftigt det senaste decenniet och utgör nu tre av Sveriges stora folkhälsoutmaningar. I alla dessa frågor kan det organiserade friluftslivet bidra till att fler får möjlighet att upptäcka den hälsofrämjande kraft som finns i naturen. De åtta miljoner aktivitetstimmar som Friluftsfrämjandet bidrar med årligen är alla ledarledda och i gemenskap. Oavsett om Friluftsfrämjandets ledare skapar en söndagsvandring eller en topptur, om socialpsykiatrin i en kommun skapar utevistelser för personer som till vardags isolerar sig i sina hem eller om vi får förskolebarn att för första gången hitta sin rörelseglädje och nyfikenhet i naturen genom Skogsmulle är syftet detsamma: Att genom friluftsliv bidra till livsglädje, folkhälsa och relation till naturen.

Friluftsfrämjandets rekommendationer till kommuner

I en tid av stillasittande, psykisk ohälsa, ensamhet, utanförskap, klimat- och naturkris, bristande miljöengagemang och civil beredskap samt ett stärkt kunskapsläge om friluftslivets samhällsnyttor, har svenska kommuner allt att vinna på att systematiskt arbeta med friluftslivets förutsättningar.

För att förverkliga mer av friluftslivets samhällsbidrag och erbjuda fler personer möjlighet att utöva friluftsliv behövs även politiska beslut. I rapporten finns därför fem rekommendationsområden med ett stort antal konkreta förslag. Rekommendationerna syftar till att kartlägga insatser och beslut som skulle möjliggöra ett frilufts- och rörelselyft på ett kostnadseffektivt sätt.  

Vi hoppas att politiker och tjänstepersoner i kommuner ska ha nytta av dessa förslag och vilja omsätta dem i friluftspolitisk verkstad. Genom rekommendationerna skulle många av landets kommuner kunna genomföra ett lokalt frilufts- och rörelselyft som bidrar till det övergripande målet för Sveriges friluftslivspolitik: att ”stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö.” På köpet påbörjas resan mot att vinna utmärkelsen Sveriges friluftskommun eller Årets förbättrare. 

Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi – kommuner, friluftsorganisationer, länsstyrelser och andra myndigheter, regioner, regering, riksdag – kroka arm och se till att ännu fler invånare byter skärmtid mot skogsluft och hittar den återhämtning, gemenskap och välbefinnande som många upplever genom naturaktiviteter och friluftsliv. Tillsammans bidrar vi till uppfyllandet av de tio nationella målen för friluftslivspolitiken. 
 
Vi hoppas att din kommun och du som kommunpolitiker får nytta och inspiration av rapporten!  
 
Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet

För frågor eller synpunkter om rapporten, kontakta:

Pontus Björkman, författare till rapporten och sakkunnig för friluftspolitiska frågor inom Friluftsfrämjandet 
pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se

Material och länkar

Ladda ner och läs hela rapporten som PDF här:
Rapport: Den kommunala friluftspolitiken.pdf

Se en inspelning från lanseringen av rapporten:
Youtube: Rapportsläpp den 10/11 2025

Presentation att använda i din kommun eller ditt län
Vill du föra en dialog om möjligheter och utmaningar i din kommun eller ditt län? Ladda ner en Powerpoint-presentation om rapporten med föreläsaranteckningar här(obs innehåller två videoklipp, därför stor fil):
25-11-10_Friluftsfrämjandets kommunrapport presentation med anteckningar.pptx

Här finns även presentationerna av Eva Karlsson, friluftsutvecklare i Jönköpings kommun och Mattias Qviström, professor i Landskapsarkitektur, särskilt fysisk planering, vid SLU:
25-11-10_Presentation_Jönköpingskommun_EvaKarlsson.pdf
25-11-10_professor_Mattias_Qviström_Presentation.pdf