Polen-resan Sept 2018

Här följer lite bilder och berättelser från de underbara September-dagarna i Polen med härliga vandringar i Tartrabergen under tiden 20 till 27 september 2018.

Vår reseledare Anneli sammanfattar här de första dagarna och eftersom det blev lite ändringar pga vädret stämmer inte planeringen i våra ursprungliga resehandlingar.

Fredag, första vandringsdagen var det strålande sol och varmt. För att göra det bästa av soldagen så ändrade Maria, vår lokalguide, i programmet.

Vi började med att gå en kilometer fram till Kuznice där också bergbanan börjar. Åtta stycken gjorde den långa vandringen. De följde leden uppåt från Kuznice. Det bar uppåt, och uppåt och UPPÅT! Totalt 900 höjdmeter. Lunchpausen gjorde de vid en ”mountain hut”. Det var soligt och fint, men blåste kraftigt. På slutet fick de kämpa mot blåsten och var lite oroliga för att bergbanan inte skulle gå i blåsten. Men de kunde både besöka väderstationen på toppen, gå över gränsen in i Slovakien och ta bergbanan ner igen.

    Den andra gruppen, tolv stycken, vandrade på lite lägre höjder. Totalt ca 200 höjdmeter. Vandrade upp till passet Nosalowa, där några stannade för lunchpaus vid den härliga utsikten. De andra fortsatte upp till toppen Nosal 1206 möh, via några lite äventyrliga passager. Sedan tillbaka till de övriga för en lunchpaus i solskenet.
Vandringen fortsatte sedan nedåt i dalen, förbi mängder av döda träd, där granbarksborren kalasat.
Förbi vackra vyer, ängar och forsande vatten till Jaszurowka. Här besökte vi den drygt 100 år gamla och vackra träkyrkan, med väldigt fina träarbeten. På vägen tillbaka till hotellet stannade vi för ”vätskepaus” på solig terrrass vid skidliftarna.

  Lördag, 2:a vandringsdagen.
Den här dagen regnade det. Vi tog bussen till Kiry och vandrade i Koscieliska dalen. Maria berättade mycket under vägen, bland annat om tillverkningen av oscypek, en speciell fårost som görs här. Vi såg många får och vandrade upp till en ”mountain hut” där vi fick äta vår matsäck inomhus. När vi kom ut hade vädret lättat och solen tittade fram. Några fortsatte upp till sjön Smreczynski Staw, där bergen speglade sig i sjöns mörka vatten. Vandrade sen tillbaka längs dalgången till Kiry igen, där bussen hämtade oss.

Dag 3 söndag
Idag sken solen igen. En mycket vacker dag väntade oss. De långvandrande gruppen tog bussen till dalen Blalki och vandrade 8 km uppåt längs en väg som mestadels var asfalterad. De kom till Morskie Oko, den vackra begssjön som omgärdas av de höga Tatrabergen. Efter lunch vid ”Mountain hut” fortsatte de vandringen runt sjön, där några tog av för en brant vandring, på 200 höjdmeter,  upp till sjön Czamy Staw pod Rysami. Tillbaka förenades de med de andra och vandrade sedan tillbaka till bussen. Totalt blev dagens vandring 24 alternativ 20 km

Den andra gruppen, 10 personer, tog bergbanan från Kuznice upp till Kasprow tidigt på morgonen. Detta för att slippa alla köer. Fantastisk utsikt och strålande sol – alla njöt!
Alla fortsatte sedan upp till toppen Beskid 2014 möh. Några lite mer äventyrliga fortsatte en bit till innan vandringen tillbaka. Samtliga vandrade också upp till väderstationen och fick härliga vyer innan molnen drog in.

Tog sedan bergbanan ner igen och fortsatte vandringen på leden upp mot Karlowic (Kalatowkach). Stannade för lunchpaus och fortsatte sedan uppåt till den stora vita byggnaden,  med uteservering med mera. Vägen dit var belagd med småstenar och rätt dryg att gå på. Men god lön för mödan var att sitta och njuta ett glas öl eller kaffe i solen vid den vackra ängen.  Tog en liten annan väg ner igen tillbaka till Kuznice och vidare till vårt hotell.

Dag 4 Måndag
Regn idag efter en väldigt blåsig natt. Eftersom Maria var rädd att den planerade vandringen skulle bli för hal i regnet så ändrade vi turen lite.

Tog bussen till Strazyskadalen och vandrade den uppåt. En vacker dalgång. Vi fortsatte till vattenfallen. Sista biten dit var halkig så vi fick ta det försiktigt. Beundrade fallet och vandrade sen ner till ”mountain hut” som var stängd. Förmodligen trodde de att ingen ville vandra i regnvädret. Men vi mötte en hel del fler som trotsat vädret. Några smakade av matsäcken här innan vi vandrade neråt igen. Vi fortsatte sedan längs en lite väg i skogskanten och kom till nästa dal Bialegodalen. Här vandrade vi uppåt längs den porlande bäcken och över flera broar. När vi stannade för lunchpaus så tittade även solen fram. Några fortsatte sedan upp till ytterligare ett vattenfall, men de flesta valde att nu vandra tillbaka i dalgången. Vi fortsatte sedan till de berömda hoppbackarna här i Zakopane, där bussen också hämtade oss.

    /Reseskaparna Anneli