Så kan naturen ta mer plats i vården 

Text: Sophie Stigfur
Foto: Johan Marklund

Sverige ligger efter i naturbaserad vård

– Vi har en stark friluftstradition och kultur kring naturen, med stadsparker, rekreationsmiljöer och ett stort engagemang för att få unga att komma ut. Men när det gäller att använda naturen som vårdåtgärd ligger Sverige efter jämfört med vissa andra länder, säger Freddie Lymeus, forskare i miljö- och hälsopsykologi vid Uppsala universitet.

Ja, naturen ligger oss svenskar varmt om hjärtat – så varmt att marknadsföringsbolaget Visit Sweden nyligen gick ut med en uppmärksammad kampanj där Sverige lanseras som det första landet i världen att ordineras på recept: 

”Enkel tillgång till både natur och kultur gör det till en idealisk plats för att återställa sinne och kropp”.

Men medan naturen marknadsförs som läkande för turister, används den sällan som behandlingsmetod här hemma. I Storbritannien kan läkare inom det statliga vårdsystemet NHS skriva ut naturvistelser som en del av behandlingen, och i både Kanada och Japan är naturbaserade metoder sedan länge etablerade inslag i den offentliga vården, påpekar Freddie Lymeus. 

– I Sverige blir det mest projektbaserat, några eldsjälar här och där. Svensk vård är ganska hierarkisk och styrs uppifrån, vilket gör det svårt för nya arbetssätt att växa fram underifrån.

Samtidigt växer forskningen snabbt och goda exempel finns. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet och Karolinska institutet har gjort studier där gröna miljöer visat sig sänka blodtryck, minska stress, förbättra sömn och till och med minska risken för förtida död.

Natur på recept

I Region Skåne har patienter i över tio år kunnat få natur på recept som del i behandlingen mot bland annat depression. I andra regioner används naturen inom Fysisk aktivitet på recept, där patienter uppmuntras till rörelse i naturen.

Under hösten startas nya pilotprojekt, bland annat i Stockholm där skogsbad ska prövas för patienter med utmattningssyndrom. Nya liknande initiativ och projekt, med kort finansiering, avlöser varandra. Men varför behöver hjulet uppfinnas på nytt varje gång, om det finns övertygande evidens för att det fungerar?

– För att det inte finns övertygande evidens, säger Peter Währborg, docent i kardiologi och professor i beteendemedicin.

Han har tidigare varit chef för Institutet för stressmedicin och har följt utvecklingen sedan 90-talet. Ett stort problem är att de studier som finns varierar i upplägg, menar han.

Forskningen växer - men studierna spretar

Att forska på naturbaserade metoder är både kostsamt och komplicerat: det finns inga läkemedelsbolag som vill finansiera studierna – ett positivt resultat skulle dessutom kunna leda till ett dyrare alternativ än det som erbjuds i dag.

– Det handlar inte bara om att visa att det fungerar. För att komma in genom nålsögat till vården måste det visa sig bättre än de metoder som redan finns.

I dag kan en patient med långvarig smärta skickas till fysioterapeut. Skulle man i stället använda naturassisterad rehabilitering krävs ofta flera yrkesgrupper, menar Wärhborg – läkare, psykolog, fysioterapeut och arbetsterapeut – vilket gör behandlingen betydligt mer resurskrävande.

Han menar också att naturen inte riktigt passar in i vårdens logik. – Naturen är ingen magnecyl. Människor reagerar olika: kulturellt, erfarenhetsmässigt, personligt. När man ger ett piller eller gör ett kirurgiskt ingrepp får man ungefär samma resultat oavsett vem patienten är, säger Peter Währborg.

– Det har gjorts många studier, men ur vetenskaplig synpunkt är det svårt att värdera resultaten. De uppfyller inte i närheten de krav man ställer på läkemedel eller andra behandlingsmetoder inom vården.

EU-projektet Resonate ska ge tydligare svar

Just det försöker Freddie Lymeus och hans kollegor nu ändra på. Vid Uppsala universitet leder han den svenska delen av det EU-finansierade projektet “Resonate”, en del av en stor satsning som ska ta fram tydliga metoder och mätbara resultat för naturbaserade program.

– För att forskningen ska nå fram till makthavare och verksamheter måste det vara tydliga program som går att upprepa, inte ”natur i största allmänhet” eller olika lokala varianter. Det försöker vi ändra på.

Projektet undersöker hur specifika metoder påverkar motståndskraft och återhämtning – inte bara genom självskattningar, utan också med mätningar av puls och prestation i olika tester för att följa stressnivåer och återhämtningshastighet.

– Ett stort problem har också varit utfallsmåtten. För att det ska ha en tyngd mot de som organiserar vård räcker det inte att patienter “känner sig” bättre, säger Lymeus, något som internationella forskarkollegor också tittar på inom projektet. Bland annat ska man utvärdera huruvida vårdbehovet över tid minskar för patienter som behandlats med naturbaserade metoder.

Två program testats: friluftsliv och mindfulnessträning

Deltagarna i den studie som Freddie Lymeus själv leder är studenter med psykisk ohälsa – en grupp som ofta mår dåligt men sällan söker vård. Två program testas: klassiskt friluftsliv i grupp utan några specifika terapeutiska moment, samt Restoration Skills Training, där naturvistelse kombineras med mindfulnessträning.

– Vi jämför också med vanlig mindfulnessträning, för att se om naturen tillför något.

Projektet har pågått i två år och går nu in i slutfasen. Den sista uppföljningen sker våren 2026. Än är det för tidigt att dra några slutsatser, men de preliminära resultaten pekar på positiva effekter, enligt Lymeus.

Naturens roll i framtidens vård

På frågan vad tror du om naturens roll i framtidens vård svarar Lymeus:
– Jag tror det finns goda chanser att visa att det är ett kostnadseffektivt komplement och då blir det lättare att få med sig beslutsfattarna. Vi får också allt fler “hårda mått”, avbildningar där man kan se hur hjärnan påverkas fysiskt av stress till exempel. Och kan man se att något fysiskt händer i hjärnan blir det “på riktigt”.

Även läkaren och professorn Peter Währborg är positiv till framtiden. Han nämner studier som visar att naturen påverkar inflammatoriska markörer, depression och stress.– Utvecklingen är lovande och det är absolut värt att studera vidare. Sedan kanske det inte passar alla, men det är inget fel på metoder som bara fungerar för vissa.

Han påpekar att komplexa tillstånd som utmattning och fibromyalgi står för en stor del av dagens sjukskrivningar och samtidigt är svårbehandlade. – Det är tillstånd som inte går att röntga, operera eller medicinera bort. Vi måste hitta metoder som svarar mot den komplexiteten, och kanske kan naturbaserade upplägg vara rätt spår, säger Peter Währborg.

–  Det är heller inte säkert att sättet vi mäter saker på i dag är det allena saliggörande.

Naturen som förebyggande insats

Både han och Lymeus betonar naturens roll som förebyggande. Ju tidigare man främjar hälsa, desto mindre kostsamt blir det – för både individ och samhälle. – För att få vård behöver man ofta ha en diagnos och då har det redan gått ganska långt. Om man jobbar mer systematiskt med naturen i studenthälsa, företagshälsa och civilsamhälle kanske man når människor innan de kraschar, säger Freddie Lymeus. 

– För många med lindrig till måttlig psykisk ohälsa är det inte nödvändigtvis SSRI eller KBT som behövs, utan snarare att man behöver mer kontakt och meningsfullhet.