Remsleberget

Här på Remslebergets topp belönas du med en strålande utsikt över Sollefteå tätort, Ångermanälven och Hallstaberget. På älvens norra sida, nedanför berget som du nu står på, ligger stadsdelen Remsle.

Enligt Herman Geijer 1908 dialekt- ortnamns- och språkforskaren kommer ortnamnet från ”remsla … ett diminutiv till rem = ås ”. Det rimmar bra med vad som står i Dialektlexikon över det svenska allmogespråket: ”sandås (bevuxen med barrskog).

Intresset att bosätta sig på Remslemon ökade 1885 när bro byggts över Ångermanälven i Sollefteå. Detta intensifierades när T3 och militären kom till Remsle och ett nytt regemente tog form.

Remsle: Att lära och att bygga

När T3 kom till Remsle / Remsle by och Remslemon

1898 etablerade Kungliga Norrlands Trängbataljon sig här och Sollefteå municipalsamhälle stödde bataljonens etablering genom att inköpa jordbruksfastigheter och skänka marken till kronan. Norrlandsträngarna (T 3) blev, både som kår och regemente, kvar på Remsle till 1992.

Museiantikvarien och reservofficeren vid T3 Bo Sandin skriver 1977 i sin artikel Trängen i Sollefteå: ”Sollefteå Municipalsamhälle köpte och exproprierade ett antal jordbruksfastigheter på Remsle mo på nipan mitt emot samhället. Marken skänktes sedan till Kronan. [...] Största delen av det blivande kasernområdet hade tidigare innehafts av kakelugnsmakaren A Öhman, vars tegelbruk var beläget nedanför nipan, mitt för nuvarande A-kasern.”

På T3 tidigare kasernområde finns i dag ”Nipan” ett utbildnings- och företagsområde där det sjuder av aktiviteter. Där finns för- och grundskola, yrkeshögskola, Komvux och SFI, samt mer än 60 små och stora företag, privata och offentliga.

I Remsleberget finns även ett bergsförråd. Tidigt under det kalla kriget påbörjade Krigsmakten arbetet med att bygga ett ammunitionsförråd i Remsleberget. Året var 1955. Planerna ändrades och det beslutades att det i stället för ett ammunitionsförråd skulle byggas en verkstad i berget.

Förrådet är numera privat. Som mest var ett 60-tal personer anställda vid verkstaden. I förrådet fanns det bland annat en fordonshall och en optikeravdelning. Optikavdelningen var något av verkstadens flaggskepp, flitigt anlitad vid militära utvecklingsprojekt. Den spelade en väsentlig roll i Försvarets materielverk (FMV) framtagande av eldledningsutrustning.

Fler bilder från bergförrådet hittar du nedan. Vi tackar Nils Berglund samt övriga medlemmar i T3 Kamratförening för dessa bilder samt hjälp med text.

Bergversktan Bild 1    Bergverkstan Bild 2   Bergverkstan Bild 3    

Bergverkstan Bild 4   Bergverkstan Bild 5    Bergverkstan Bild 6

Bergverkstan Bild 7    Bergverkstan Bild 8   Bergverkstan Bild 9

En rapport från besöket på Bergverkstan 2019 kan du läsa HÄR. 

För den som vill läsa mer om T3:s historiska byggnader har Murberget Länsmuseet Västernorrland arbetat fram ett skrift som du kan ladda ner HÄR. Utformningen av byggnaderna präglades av tidens sundhetsideal med logementsfönster mot sydväst och gott om utrymme. Formmässigt präglades husen av de stilar som var på modet kring förra sekelskiftet, främst jugendbarock och på ritningsförslagen från 1894 var de flesta husnockarna prydda med nationalromantiska drakhuvuden. Uppbyggnaden skedde efter att riksdagen hade beslutat om en ny härordning med utökning av arméns utbildningstid. Detta ledde till byggandet av tio regementet, varav ett var Norrlands Trängbataljon.

Leden upp till toppen av Remsleberget är cirka 1 km mätt från Ruif stugan och cirka 0,7 km mätt från Västra Skogen. Nuvarande sträckning tillkom på initiativ av Friluftsfrämjandets lokalavdelning i Sollefteå år 2020 och är en del av Angermannaleden. Svårighetsgraden för denna vandring är medium eftersom vandringen innehåller en del vandring i brant terräng. För att komma upp till toppen följer du enkelt de blåa markeringarna på träden. Även vintertid ska leden kunna ge möjligheter till utflykter på snöskor och främja hälsa, liv och rörelse i Sollefteå kommun.

Svårighetsgraden för denna vandring är medium eftersom vandringen innehåller en del vandring i brant terräng. För att komma upp till toppen följer du enkelt de blåa markeringarna på träden. 

Även vintertid ska leden kunna ge möjligheter till utflykter på snöskor och främja hälsa, liv och rörelse i Sollefteå kommun.

Fakta:

Vandringsleden är ca 1 km från Ruif stugan och till toppen. Alternativt 0,7 km från Västra skogen till Remslebergets topp. Bergets högsta punkt är 157 möh. Leden upp till berget är markerad med blå färg, målad på träd. Parkeringsmöjligheter i Västra Skogen eller vid Ruif stugan. Skyltar finns i Västra skogen fram till starten av Angermannaleden vid väg 90.

Genom att vandra till Skedomsberget kommer ni också till Angermanaleden som stäcker sig mellan Remsleberget, Skedomsberget Multråberget och Paraberget.

Var rädd om naturen! Lämna inget skräp! Friluftsfrämjandet i Sollefteå önskar er en trevlig vandring! Är du nyfiken på våra aktiviteter kan du gå in på:

www.friluftsfrämjandet.se/solleftea