Friluftslivets färdigheter är avgörande i krigstid
Stillasittandet ökar. Det är inte bara ett problem för folkhälsan, utan även ett försvarsproblem. Det skriver Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet.
Artikeln är publicerad på Altinget den 18 augusti 2025.
Nyligen presenterades en gemensam överenskommelse om finansiering för utbyggnaden av det militära och civila försvaret. Samtidigt som det finns en bred enighet i politiken om att totalförsvaret ska stärkas riskerar en grundläggande pusselbit att tappas bort. Det är inte ansvarsfullt att bygga ut totalförsvaret utan att samtidigt investera för att människor ska få möjligheter att vara förberedda om krisen eller kriget kommer.
Stillasittandet är ett försvarsproblem
I dag finns stora utmaningar bland barn och unga, där stillasittandet ökar. Det är inte bara ett problem för folkhälsan, utan även ett försvarsproblem. Många barn och unga är stillasittande under större delen av sin vakna tid, rapporterar Folkhälsomyndigheten. Samtidigt varnar Försvarsmakten för bristande kondition hos dagens värnpliktiga.
Sveriges beredskap börjar med unga i rörelse. Idrottsrörelsen tar ett stort ansvar för att öka rörelsen i Sverige. Men alla hittar inte sin plats i någon sport. Det behövs fler alternativ. Det ledarledda friluftslivet erbjuder rörelseglädje utan tävlingsmoment och prestationskrav. Tillsammans med andra kan man utöva mountainbike, naturparkour, åka skidor och skridskor, paddla och klättra.
En stor fördel med det ledarledda friluftslivet är att det dessutom bidrar till grundläggande krisberedskap. Vi rustar människor med fysisk förmåga och praktisk krisberedskap. Vi kombinerar fysisk aktivitet med kunskap i att hitta och röra sig säkert i naturen, att hålla sig varm, laga mat utan el eller utföra första hjälpen.
Sverige behöver ett rörelse- och beredskapslyft
Vi träffade nyligen en systerorganisation från Ukraina som ställde om sin verksamhet när kriget började. Från att före kriget arrangera friluftsläger för barn, bidrar de nu genom att hämta sårade vid fronten, eftersom de vet hur man kan ta sig fram i otillgängliga områden. De har också en omfattande utbildningsverksamhet i första hjälpen, hur man orienterar sig utan mobiltelefon, hur man klär sig vid kyla, värme eller nederbörd och hur man renar vatten. Deras erfarenheter visar att friluftslivets färdigheter är avgörande i krigstid.
Vi rustar människor med fysisk förmåga och praktisk krisberedskap.
Det stärker vår uppfattning att vi kan ta ett större ansvar för att bidra till Sveriges beredskap om vi ges rätt förutsättningar. I dag har vi inom Friluftsfrämjandet inte tillräckliga möjligheter att utbilda alla som vill bli ledare hos oss. Samtidigt har vi kö till många av våra aktiviteter. Det finns en outnyttjad potential för förbättrad fysisk hälsa.
Vårt förslag är att regeringen i höstens budget genomför ett rörelse- och beredskapslyft riktat till det ledarledda friluftslivet. För 100 miljoner kronor årligen skulle vi kunna säkra möjligheten till friluftsaktiviteter för barn och unga i hela Sverige, med utbildade ledare och regelbunden rörelse och beredskap. Det krävs ingen lång utredning eller en ny myndighet för att möjliggöra detta.
Sätt fler unga i rörelse
På samma sätt som MSB och Försvarsmakten ges ökade resurser och tydligare uppdrag om att snabbt skala upp Sveriges beredskap, kan ett liknande uppdrag ges för denna satsning. Den myndighet som regeringen bedömer är bäst lämpad, kan få i uppdrag att säkerställa att insatser genomförs som ökar den fysiska aktiviteten i kombination med ökad beredskapskunskap.
Med relativt små medel kan vi nå väldigt långt. Genom att ge fler barn och unga möjligheter att delta i ledarledd friluftsverksamhet kommer både individens förmåga och samhällets uthållighet att stärkas. I höstens budget har regeringen möjlighet att ta ett konkret första steg att se till att svensk beredskap börjar där den måste, med unga i rörelse.
Kristina Ljungros, Generalsekreterare Friluftsfrämjandet
