"Jag tackar skogen för att jag lever"

Text: Elisabet Aagård
Foto: Johan Bävman

Han har gjort sin resa, Per Danstad. Minst sagt. Han var nere på knä, ”i stort sett uträknad”, enligt honom själv, men kom upp på fötter igen på nio. På ett sätt bär han dessutom resan med sig, den kroniska depressionen och ångesten väger tungt i ryggsäcken.

Förutom när han är i naturen.

– Jag älskar skogen. En stubbe i en glänta med en kopp kaffe, att sitta där och lyssna på fågelsången och på vinden i trädkronorna. Det är bilden på den gläntan, eller på en lägereld, som jag plockar fram ur minnet när jag mår som allra sämst. För mig har skogen varit livsavgörande; det är tack vare den som jag lever. Och tack vare ”Häng med oss ut”, berättar Per Danstad.

Men vi backar lite, för det fanns ett tillfälle när Per kände att den enda lösningen var att ge sig själv slutet, men något djupt därinne gjorde att han ändå sökte hjälp på psykakuten i Lund. Under den månad han fick tillbringa på psykiatriavdelningen fick han frågan om han hade några fritidsintressen och jo, han hade ju alltid gillat natur och friluftsliv, men det var som om han hade tappat kontakten med det på sistone.

”Det är helt kravlöst. Alla i gruppen har haft i stort sett liknande upplevelser, så alla är välkomna som de är”

– Vet du, då har du jättetur!, sa vårdkontakten.

– Har jag?

– Ja, du bor i Sjöbo, och här finns en tjej som har ett projekt via socialpsykiatrin. Jag vet inte vad de gör, men de är i alla fall ute i naturen.

Per återberättar dialogen med kontakten på psykakuten, och säger att han blev förvånad över att ett sådant projekt kunde finnas i ”en liten skitkommun på skånska landsbygden”. Några veckor senare var han på sin första träff genom Friluftsfrämjandets projekt ”Häng med oss ut”.

– Jag kände ingen, och kände mig lite utanför till en början, men gemenskapen kom väldigt snabbt. Det är helt kravlöst. Alla i gruppen har haft i stort sett liknande upplevelser, så alla är välkomna som de är, säger han.

Projektet ”Häng med oss ut” kom till på initiativ av Therese Rosenkvist, som 2016 jobbade inom socialpsykiatrin i Sjöbo kommun. Idén var att sammanfoga de tre separata men hälsofrämjande delarna naturvistelse, social samvaro och fysisk aktivitet. Kanske skulle personer med psykisk ohälsa må bättre av att lockas ut?

Stark evidens för naturens effekt på välmåendet

Projektet i Sjöbo blev så framgångsrikt att i stort sett samtliga kranskommuner tog efter upplägget, och framgången förvånar egentligen inte – i dag finns stark evidens för naturens effekt på vårt välmående. I allt fler europeiska länder ingår ”natur på recept” i den ordinarie vården mot psykisk ohälsa, men i Sverige för metoden en tynande tillvaro – detta trots vår rika tillgång till natur och ett väl etablerat förenings- och friluftsliv.

Problemen är att förskrivning av natur på recept inte är etablerat inom svenska sjukvården, och att de framgångsrika projekt som genomförs här och var stannar på just projektnivå och inte drivs vidare.

– Jag tror att det bland annat beror på att de metoder som finns behöver standardiseras och utvärderas för att kunna säljas in i det ramverk som omger evidensbaserad vård.

Det säger Freddie Lymeus, forskare i miljöpsykologi vid Uppsala universitet. Han ingår i EU-finansierade projektet Resonate, som nu i vår inleder en studie som ska titta på effekten av bland annat ett ”natur på recept”-program baserat på metoden ”Häng med oss ut”.

Projektet ska jämföras med ett mindfulnessbaserat utomhusprogram, restoration skills training, samt med mindfulness inomhus.

– Många andra länder har kommit längre i naturbaserade behandlingsformer. Kanske handlar det om att vi, genom allemansrätten och friluftskulturen, är vana vid att naturen finns där ändå så att det inte behöver formaliseras. Förhoppningen är att våra studier ska bli ett viktigt steg på vägen för att naturbaserade behandlingsformer ska börja användas mer systematiskt även här.

Freddie Lymeus nämner flitigt använda ”park prescriptions” i Nordamerika som ett exempel på hur natur på recept används som komplement inom vården. ”Care farming” är en annan etablerad behandlingsmetod i såväl Storbritannien som Nederländerna, där exempelvis personer med funktionsnedsättning får jobba tillsammans med odling och djur.

Samtidigt som evidensen måste byggas för att passa in i vårdens ramverk för att tolka forskning, behöver kommunikationen till den vårdbehövande förbättras, enligt Freddie Lymeus.

Fysisk aktivitet på recept ett steg i rätt riktning

– Det kan vara svårt att säga till någon som mår väldigt dåligt att fler promenader kan vara en del av lösningen. Uppmaningen att gå ut och sitta på en stubbe kan låta förminskande och fjuttigt för en som känner att den behöver riktigvård. Då är det viktigt att betona att det ska användas som ett komplement som kan hjälpa till att främja hälsa på flera sätt.

Att regioner inför fysisk aktivitet på recept (FaR) är positivt och ett steg i rätt riktning. Det menar Rachel De Basso (S), ordförande i Sveriges kommuners och regioners sjukvårdsdelegation samt regionråd och ordf i regionstyrelsen i Region Jönköpings län.

– Det finns forskning som visar att naturvistelser har positiva effekter på hälsan. Trots det används det i begränsad utsträckning inom vården. I vissa regioner provas naturvistelser på recept på ett liknande sätt som redan etablerade fysisk aktivitet på recept (FaR).

Att svensk vård i internationell jämförelse verkar lite skeptisk till natur på recept tror Rachel De Basso beror på att vi inte tillräckligt tydligt visat vilken nytta det har i form av hälsoeffekter.

– Vi behöver lyfta fram fler goda exempel, men det behövs även att fler betraktar begreppet hälsa i bredare termer. I Region Jönköpings län (RJL) har vi kommit långt i det förebyggande hälsoarbetet med bland annat strategigrupper för barn och äldre. Hela samhället behöver dock kroka arm för att förbättra folkhälsan. Natur på recept och liknande arbete med fokus på återhämtning spelar då en viktig roll.

”Det är ganska tufft just nu, men jag upplever en nyförälskelse med naturen. Den är ju helt magisk”

För Pers del innebar träffarna med ”Häng med oss ut”-gruppen att han efter en tid fick frågan om han ville utbilda sig till hjälpledare – en assistent till ledarna, utan ansvar. Någon gång orkade han inte assistera, andra gånger hjälpte han till att laga mat. När han något år senare fick frågan om att gå en ledarutbildning tackade han ja direkt.

Engagemanget har även lett till andra jobb inom friluftsliv. Per var bland annat med och startade Fritidsbiblioteket, som lånar ut kläder och utrustning till människor.

Livet då? Jo, det stökar på, som livet gör, med turer uppåt, men även nedåt. Per och naturen har dock tagit upp kontakten igen, och det är en kär relation.

– Jag ska erkänna att det är ganska tufft nu, men jag upplever faktiskt ett slags nyförälskelse med naturen. Den är ju helt magisk, och i den kamratliga gemenskapen i gruppen där man inte behöver säga mer än att i dag mår jag skit. Då kramas man bara lite extra och tar en promenad, säger Per Danstad.

Och kanske sitter man också en stund vid lägerelden. Den där som ger både värme och trygghet.

Läs mer

Häng med oss ut-metoden

Häng med oss ut är ett koncept där friluftsliv används som metod för ökad psykisk hälsa.