Helen kunde inte längre prata: “Skogen räddade mitt liv”

Text: Sophie Stigfur

Helen Frid, i dag 47, hade pressat sig själv i åratal när den första kraschen kom. Hon arbetade som förskollärare, hade två små barn och försökte få ihop vardagen i lilla Bua på västkusten.
En dag kunde hon plötsligt inte prata.
 – Orden som kom ut var inte riktiga ord. Alla kognitiva förmågor bara försvann, jag kunde varken prata, läsa eller skriva. Kroppen sa tvärstopp.

Läkaren tog henne på allvar. Helen blev sjukskriven, fick antidepressiva och skickades till KBT.
 – Men jag stretade emot, jag ville inte vara sjukskriven. Som många andra duktiga flickor kände jag mig värdelös om jag inte jobbade.

"Det låter enkelt, men det förändrade allt"

Ett tag var det så mörkt att hon planerade att ta livet av sig.
 – Vad är meningen med att leva om man inte ens kan prata? Det var mycket skam och skuld, att mina barn får växa upp oroliga över en mamma som inte fungerar.

Varje gång hon försökte komma tillbaka till jobbet föll hon tillbaka. På tio år gick Helen Frid in i väggen fem gånger.

Vändpunkten kom av en slump. Hennes syster hade läst ett reportage om grön rehabilitering, en form av vård där natur och djur används som del av behandlingen. Helen bad sin läkare om en remiss och hamnade på Kärramosse gård utanför Varberg. Där tillbringade hon två förmiddagar i veckan under tolv veckor med andra kvinnor som drabbats av utmattningsdepression.

Redan första dagen kändes det som att komma till en varm famn, berättar Helen.

– Ingen press, ingen krävde något. Man tvingades till att bara vara.

På plats fanns personal med kurator- och sjuksköterskebakgrund. Dagarna fylldes av långsamma sysslor – mata hästar, tova ull, påta i trädgården. Dricka kaffe på en stubbe i skogen. 

– Det låter enkelt, men det förändrade allt. Man behöver bryta programmeringen för att hjärnan ska sluta gå på högvarv. Bara att lukta på en häst gav ro.

Fler kan bli hjälpta av naturen

Efter programmet började hon arbetsträna på en kyrkogård, där den gröna läkningen fortsatte bland buskar och grusgångar.
 – Jag kunde rensa ogräs själv i timmar och ändå känna att jag tillhörde ett sammanhang. Det var fantastiskt, säger Helen Frid.

I dag mår hon bra – men livet ser annorlunda ut. Hon säger ofta nej, undviker skärmar och går barfota så ofta hon kan.

 – Skogen räddade mitt liv, så det är där jag återhämtar mig i dag. Eller så kör jag ner nävarna i jorden och rycker ogräs, inte för att det ska bli snyggt utan för att få kontakt.

Helen Frid tror att fler skulle kunna bli hjälpta av naturens kravlöshet och menar att man behöver prata mer om hur djupt stress faktiskt påverkar oss.

 – Hade någon jämfört det med en annan sjukdom hade jag kanske förstått allvaret. I dag vet jag att vila inte är lyx, det är livsnödvändigt – precis som insulin för en diabetiker.

Fem lovande spår i forskningen om natur och hälsa

Forskningen om naturens hälsoeffekter växer snabbt – här är fem områden som sticker ut just nu.

1. Grönska nära hemmet minskar depression
En studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet visar att personer som bor med mer grönska inom 50 meter från hemmet använder antidepressiva läkemedel i mindre utsträckning. Effekten var starkast för den allra närmaste grönskan, vilket tyder på att naturens närhet i vardagen spelar större roll än tillgång till stora naturområden längre bort.

2. Rätt utformad natur lockar fler ut
En avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet visar att naturens utformning avgör hur mycket vi faktiskt vistas i den. Kalhyggen, buller och täta skogar minskar viljan att gå ut, medan variation, äldre träd, utsikt och vatten lockar flest besökare. Nästan 60 procent av allt friluftsliv sker i eller nära städer – vilket gör tätortsnära grönområden till en nyckel för folkhälsan.

3. Naturens roll i klimatanpassad hälsa
Forskare inom det europeiska projektet Green me, där fyra svenska forskare deltar, undersöker hur grönområden kan bidra till både folkhälsa och klimatresiliens. Vegetation kan dämpa värmeböljor, minska översvämningsrisker och samtidigt förbättra psykiskt välbefinnande – en kombination som gör grönplanering till ett växande forskningsfält.

4. Skogsbad som mätbar medicin
Japanska studier av “shinrin-yoku”– skogsbad – visar att vistelse i skogsmiljö kan öka halten av så kallade NK-celler, kroppens naturliga ”mördarceller” som angriper infekterade eller sjuka celler, med upp till 50 procent. Forskare i både Asien och Europa försöker nu förstå de biologiska mekanismerna bakom effekten.

5. Från promenad till behandling
Inom svensk forskning prövas hur naturbaserade metoder kan integreras i vården, exempelvis som tillägg till fysisk aktivitet på recept – FaR. Intresset växer snabbt: enligt Socialstyrelsen har antalet personer som fått FaR fördubblats på två år. Samtidigt visar forskning från SLU att NuR – naturunderstödd rehabilitering – upplevs ha avstressande effekt enligt patienterna.

Nyfiken på att veta mer?

"Jag tackar skogen för att jag lever"

Läs Magasin Friluftslivs reportage om hur natur och friluftsliv kan göra skillnad vid psykisk ohälsa.

Häng med oss ut-metoden

Häng med oss ut är ett koncept där friluftsliv används för ökad psykisk hälsa. Du som möter personer med psykisk ohälsa i ditt arbete kan gå våra utbildningar i metoden.