Sänk utsläppen – få oss idrotts- och friluftsmänniskor att åka kollektivt i stället

Genom att göra det enklare för miljontals aktiva inom frilufts- och idrottsrörelsen att ta bussen eller tåget till träningen, lägret och vandringen kan kollektivtrafiken skapa en ny marknad. Det skulle kompensera för den minskade arbetspendlingen, öka intäkterna och hjälpa oss att nå klimatmålen. Det skriver företrädare för landets största idrotts- och friluftsorganisationer och 2030-sekretariatet.

Artikeln publicerades i Altinget den 15 maj 2025 på Kollektivtrafikdagen

När kollektivtrafikbranschen den 15 maj samlas för sin årliga Kollektivtrafikdag står ekonomin högt upp på agendan. Efter coronapandemin har många vant sig vid att jobba på distans några dagar i veckan och kollektivtrafikens marknadsandel i landet har minskat. I fjol var bara 27 procent av alla resor kollektiva, fyra procentenheter lägre än föregående år enligt Svensk Kollektivtrafik.

Minskat resande i kollektivtrafiken leder till lägre biljettintäkter, vilket kräver högre priser, glesare turer eller indragna linjer. Det påverkar folkhälsan negativt genom minskad vardagsmotion och skadar klimatet, då kollektivtrafiken till runt 95 procent drivs av förnybara bränslen medan många bilar fortfarande är fossildrivna.

Det finns mer att göra

En potential till vändning finns i fritidsresorna som i dag till absolut övervägande del sker med egen bil. Det har vissa kollektivtrafikaktörer redan insett. Skånetrafiken är ett gott exempel som har utrett kollektivtrafiken till populära fritidsområden och snabbt kunnat ta marknadsandelar från bilen. Andelen fritidsresor inom kollektivtrafiken i landet som helhet har ökat rejält de senaste åren, men det finns mycket kvar att göra!

Genom dessa råd kan den svenska regionala kollektivtrafiken locka nya resenärer som ökar intäkterna, förbättrar folkhälsan och minskar transportsektorns klimatutsläpp. 

Svenska frilufts- och idrottsorganisationer har tillsammans över fem miljoner medlemmar som vill resa hållbart till och från idrottsplatsen, scoutstugan, naturreservatet eller något annat mål som inte täcks av vardagens kollektivtrafikmönster.

I dag planeras svensk kollektivtrafik främst utifrån de platser och tider som gäller för arbetsplatser, skolor och serviceinrättningar. Det gör att det ofta saknas en buss som passar till fotbollsträningen och att det är svårt att åka kollektivt hem från kanotklubben. En mer tillgänglig kollektivtrafik skulle öka möjligheten för fler att vara med.

Tio sätt att öka resandet

Vi i idrotts- och friluftsrörelsen har därför tagit fram tio konkreta förslag till kollektivtrafiken:

Planera för fritidsresor. Samarbeta med idrotts- och friluftsorganisationer för att kartlägga resmönster och behov.
Sätt mål för ökat fritidsresande. Prioritera fritidsresor i trafikförsörjningsprogram och sätt mätbara mål för tillgänglighet.
Skippa app-kravet. Gör det enkelt att köpa biljett även utan app, det är särskilt viktigt för ovana resenärer och personer med kognitiva funktionsnedsättningar.
Namnge hållplatserna smart. Döp hållplatserna efter idrotts- och friluftsplatser så blir det enklare för den som inte är van att ta bussen att hitta rätt.
Välkomna utrustning. Underlätta för resenärer att ta med sport- och friluftsutrustning samt anpassa för paraidrottare.
Samordna med cykel. Välkomna cykeln ombord eller skapa tillgång till cyklar och högkvalitativa cykelparkeringar vid hållplatsen.
Anpassa närtrafiken. Gör den anropsstyrda trafiken mer tillgänglig för fritidsresor och underlätta bokningen av den.
Släpp tidtabellerna tidigare. Publicera tidtabellerna med längre framförhållning än någon månad så att läger, cuper och friluftsaktiviteter kan planeras utifrån kollektivtrafiken.
Satsa vid stora evenemang. Erbjud god kollektivtrafik för att hantera trängsel och skapa hållbara resvanor.
Slutligen: Ta samtalet. Frilufts- och idrottsrörelsen är välorganiserad, lätt att hitta och vi är experter på var det finns outnyttjad potential till ökat kollektivt resande. Hör av er!

Genom dessa råd kan den svenska regionala kollektivtrafiken locka nya resenärer som ökar intäkterna, förbättrar folkhälsan och minskar transportsektorns klimatutsläpp. Det handlar också om jämlikhet. Ett samhälle där alla kan delta i idrott och friluftsliv – oavsett förutsättningar – är ett starkare samhälle.

Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet
Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turistföreningen
Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet
Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv
Åsa Llinares Norlin, ordförande Parasport Sverige
Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet