Ett år före valet: Samsyn om satsningar på friluftslivet

Sex av åtta riksdagspartier vill tillföra statliga anslag för att skapa bättre förutsättningar för ett aktivt friluftsliv i hela landet. Moderaterna och Sverigedemokraterna, som bara svarar kanske på frågan om stärkta anslag, är å andra sidan de två partier som håller på att ta fram egna friluftspolitiska program.

Läs debattartikeln som publicerades i Aftonbladet 21 september 2025.

Det visar Friluftsfrämjandets och tidningen Friluftslivs nya enkät som riksdagspartierna besvarat ett år före valet 2026.

I stillasittandets epok är denna blocköverskridande samsyn förståelig. Satsningar på friluftslivet ligger i linje med forskningen och Folkhälsomyndighetens önskan om ett rörelselyft för hela samhället. Bara under denna mandatperiod har vi fått två nya kunskapssammanställningar om friluftslivets hälsoeffekter.

Vinsterna för barn som vistas i gröna miljöer är välbelagda inom en rad områden som påverkar deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling, visar Folkhälsomyndigheten. Personer som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, håller sig friskare och lever längre statistiskt sett än de som bor längre ifrån, visar Naturvårdsverket.

Fem av riksdagens åtta partier (C, MP, KD, M och S) vill engagera det ledarledda friluftslivet för att stärka den svenska krisberedskapen. Resten av partierna svarar kanske. Det vittnar om insikten att friluftsliv stärker såväl individers motståndskraft som kunskapen om grundläggande beredskapsfrågor.

Även vad gäller naturen - Sveriges största arena för rörelse, motion och välbefinnande – finns en stark samsyn. Alla partier vill att den nu kulturkanoniserade allemansrätten ska vara kvar i nuvarande form. Fem partier (C, L, MP, S, V) svarar entydigt ja på frågan om de vill anslå årliga medel till lokala naturvårdsinsatser (LONA) som stimulerar kommuners arbete med tätortsnära natur och friluftsliv. Moderaterna svarar kanske och hänvisar till arbetet med sitt friluftspolitiska program och Kristdemokraterna svarar kanske med hänvisning till pågående budgetförhandlingar.

Den psykiska ohälsan kostar Sverige 345 miljarder kronor årligen. Bland riksdagspartierna är det nu bara ett parti som svarar nej på frågan om det vill verka för att fler kommuner, regioner och vårdgivare får möjlighet att erbjuda hälsofrämjande och naturbaserade metoder som Häng med oss ut – friluftsliv för psykisk hälsa.

En tydlig majoritet i riksdagen (C, M, MP, S, V) anser också att fler myndigheter ska ges i uppdrag att bidra till de tio målen för friluftslivspolitiken. Vi ser hur förståelsen för friluftslivets samhällsbidrag har ökat inom såväl Tidöpartierna som oppositionen.

Ett år före valet uppmuntrar vi:

Alla partier på nationell, regional och kommunal nivå som vill vara med och skapa ett nationellt rörelselyft att ta inspiration av vårt nya friluftspolitiska program i sitt arbete med sina valmanifest. I programmet finns strategiska åtgärdsförslag för alla tre nivåer.
Regeringen att i sin sista höstbudget omvandla denna samsyn till faktisk politik. Fördubbla anslaget till det organiserade friluftslivet, i linje med förslaget från regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet. Säkerställ natur- och rekreationsvärdena i våra tätorter, naturreservat och nationalparker genom de satsningar som en enig Miljömålsberedning föreslog i våras.

Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi – kommuner, regioner, myndigheter, regering, riksdag, företag och civilsamhälle – kroka arm och se till att ännu fler invånare hittar sin rörelseglädje i naturen och den återhämtning, gemenskap, motståndskraft och välbefinnande som kommer med friluftsliv.

Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet

PS. Intresserad av Friluftsfrämjandets nyhetsbrev Friluftsfrämjandet Analys för politiker och tjänstepersoner? Prenumerera här DS.