Sveriges totalförsvar är i akut behov av ett nationellt rörelselyft

Här finns artikeln publicerad i Göteborgsposten (25-05-06). 

Larmrapporterna har duggat tätt senaste tiden: 

Fyra av fem svenska barn rör sig för lite.

Till och med 5-åringar sitter stilla i snitt 9 timmar om dagen. 36 procent av 9-åringarna är överviktiga. 

Trots att vi vet att vistelser i gröna miljöer är positivt för barns fysiska och psykiska hälsa och utveckling, har andelen barn som varje dag är ute i naturen minskat från 78 procent 2003 till 49 procent 2019.

Hälften av den vuxna befolkningen har en hälsofarligt dålig kondition. 

En undersökning av över 1,2 miljoner svenska män från mönstringen visade en tydlig koppling mellan konditionsnivå och intelligens. Fysisk aktivitet har stora effekter på hjärnan och vår mentala kapacitet. 

Kostnaden för stillasittande har nyligen uppskattats till 16.5 miljarder kronor. Mycket talar för att det är en glädjesiffra, då den bygger på självskattade uppgifter om fysisk aktivitet och inte har tagit hänsyn till förtidspensioneringar och bara fyra sjukdomsgrupper. Med utgångspunkt i finsk forskning, tycks det snarare handla om 90 miljarder kronor årligen, och det stannar kanske inte vid det.

Stillasittandet ger försämrad mental kapacitet och är en bidragande orsak till att svenska folket mår allt sämre. I regeringens handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention uppskattas kostnaden för psykisk ohälsa till 345 miljarder kronor årligen, motsvarande nästan fem procent av Sveriges BNP. 

Stillasittande är inte längre bara ett folkhälsoproblem – det har blivit ett växande försvarsproblem. Enligt försvarsberedningen har folkhälsan stor betydelse för vårt lands motståndskraft. När landet nu rustas militärt riskerar vi invånare att bli totalförsvarets svagaste länk.

Folkhälsomyndigheten vill se Ett rörelselyft för hela samhället och allt flera aktörer larmar om att Sverige måste rusta invånarnas motståndskraft och ser friluftslivet som ett strategiskt område.  

Friluftsliv ger motion, stärker konditionen och är även en övning i grundläggande krisberedskap. Den som klarar sig en vecka på fjället har lärt sig att laga mat och hålla värmen utan el, och att orientera sig utan mobiltäckning. Friluftsutövaren blir krisvis genom kunskaper som långt ifrån är självklara i dagens samhälle. 

Sverige har varken tid eller råd att förbise organisationer med kapacitet att snabbt skala upp ledarledd motionsverksamhet som bidrar till beredskapskompetens. Bara Friluftsfrämjandet, som bedriver landets största ledarledda friluftsverksamhet, tvingas årligen tacka nej till runt 2000 personer som vill bli ideella ledare - samtidigt som köerna till våra barn- och ungdomsverksamheter ofta ringlar långa.  

Regeringens fritidskort kommer att bidra, men inget tyder på att nuvarande politik räcker för att förändra situationen i grunden. I stillasittandets epok är Sverige i akut behov av konkreta insatser som leder till fysisk aktivitet. Tre områden behöver prioriteras. I skolan kan samhället nå alla barn, inom vård och omsorg kan de med störst behov aktiveras, och inom fritiden kan en stor del av befolkningen nås genom kostnadseffektiva insatser. 

Vi uppmanar regeringen och riksdagspartierna att: 

1. Skriva in rätten till daglig rörelse i skolans läroplaner, återinföra de obligatoriska friluftsdagarna i skollagen och stimulera utomhuspedagogik. 
2. Genomföra ett rörelselyft inom vård och omsorg, med satsningar på hälsofrämjande insatser, fysisk aktivitet och naturbaserade interventioner som Häng med oss ut-metoden.
3. Höja anslaget kraftigt till organisationer som har kapacitet att skala upp ledarledd motionsverksamhet som bidrar till beredskapskompetens. Ställ krav på att resurserna ska leda till aktiviteter över hela landet och särskilt bland grupper av människor som är stillasittande. Brittisk forskning visar att samhällets satsningar på fysisk aktivitet ger fyra gånger tillbaka genom minskade vård- och omsorgskostnader.  

Vi sträcker ut handen till regeringen, Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi är redo, bara vi ges förutsättningarna. Låt oss kroka arm för att tillsammans stärka Sveriges civila beredskap och rusta kropp, psyke och samhälle för framtidens utmaningar.  

Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet