Vandring Italien

Nu har vi varit i Italien...

...och vandrat på de höga alptopparna i Dolomiterna. Vi hade en härlig och lagom strapatsrik vecka. Sol och åska, blommor och småsten, uppför och nerför, skavsår och solbränna. Precis som det ska vara. Så här tyckte vi som vandrade:

Solen skiner, vi vandrar, vi svettas, vi trivs!

Onda knän som måste kureras. vi klarar mer än vi förut trott. Skogar, kalfjäll, branta backar.

På ”Albergo Rosa" serveras vin utan etiketter! När vi frågade varför etiketterna var borta och hur vi skulle kunna veta att vi fått ”det rätta vinet” fick vi till svar att damen hade tvättat flaskorna men hon bedyrade att det var rätt vin. Det var det förstås inte visade det sig när vi provsmakade. Men det var ett gott fruktvin som vi senare ville ha in till osten, vilket inte heller var så lätt. Det blev ytterligare en procedur innan vi lyckades få in det ”första” vinet. En rolig kväll fick vi.

Vilka vyer, vilka berg, underbara dagar med fina turer och härliga människor. Jag som är höjdrädd har klarat en vandringsvecka på Dolomiterna, även sista dagen till Marmolada. Följde med gruppen som gick den övre stigen efter övertalning ”du klarar det”. Visst klarade

jag det, men innan vi var uppe på bergskammen hade jag frågat mig själv flera gånger "hur kommer jag ner?" Ner kom vi, stigen ner var faktiskt mycket lättare.

Härlig picnic i det gröna. Vin, goda ostar och härlig stämning. • En härlig vecka med motion och trevligt sällskap i en underbar natur.

Mycket bra organiserat. Det blev en trevlig överraskning för oss att både liftkort och busskort ingick. V har fått se mycket både från tåg och buss men självklart även på våra vandringar. Ett förslag till ett annat år är att det redan från början finns två vandringsalternativ per dag, detta inte ett måste men jag tror att hade varit bra med tanke på att gruppen är så olika sammansatt. Men sammanfattnings vis så är dessa resor mycket trevligt att vara med på. Kul på kvällarna att vi går ut och äter tillsammans.

Morgonstund var en lugn stund, sedan var det backe upp och backe ner, tänk att jag hängde med!

Att vara här en vecka och uppleva bergen, blommorna och värmen tillsammans med andra människor var härligt.

Liftkorgarna i Marmolada, 50-talsstuk. Otäckt med stenraset som vi skapade när vi gick hem från Rif. Vael.

Att vandra i Dolomiterna - karga bergen till blomsterängarna. Blommorna och dess starka färger, sten, svart och vit, med klasar av lila och gula blommor.

Cyklist som byter till koritt! Med försiktighet. Vi trodde han var rädd men det var taktik som resulterade i stolthet. Blommor: Edelweiss på stensluttning. Edens trädgård på vägen ned från Plattkofelhytte - hela alpfloran och får , getter, kor och grisar som jagade hästar!

Campitello - glass och störtregn med åska mellan bergen. Örnnästet Preus på Vajolet attackerades (lidandets väg) i långsam takt, sedan delade vi oss på två grupper. En gick uppåt och en gick i stekhetta tillbaka. Upp till Paradiso, ny lift med ny led (nymålad och grann), vidare till "gubben i luckan" på Rif. Marzani Tarmelli. Lång lunch - outstanding soloservice med assistans av oss med dukning. Regn och åska på nedvägen. Snö, vadning, skogsluft och höjder.

Picnic-vandring - god idé med läckerheter i överflöd. Vin, ost, korv, skinka, bröd, frukt och kakor. Många Jungetegare. Latmansdag med lift ned till Meida och vidare upp och ned tillbaka till Vigo. Att ”vandra” med liftar - inalles 7 liftfärder.

Kvällssamvaro med att invadera Vigo´s krogar. Svårt med 24 gäster på en gång.

Vi var i Italien under avslutningen av fotbolls-VM. Kanske vinner Italien under vår hemresa!

Maten - överraskningar, pannkaka med choklad, omeletten var pannkaka, "Grottans" överraskning innehöll allt, Kaisersmare med pinjenötter.

Vandringarna - Snövandring utan underlag. Många branta nerfarter med rullgrus. Långa men snälla nerfarter. Ett toppbesök, cirka 2 500 m där vi stog på bergets kam. Åskväder, sol, varmt, svettigt. Fotvandring till Moena - bussvandring för några - shoppingvandring för vissa. Fina vandringsvänner med koskälla på ledarna.

Blommor - Gullgentiana, nyhet för blomkännare. Edelweise, flera såg den för första gången. ”Själavandring” av blomskott och fröer. Pelargonia, Krasse, Fetknopp, Fjälsippa mm. Behöver en aplflora med svenska namn, svårt med de latinska. Bad i floden, fötterna för några och hela kroppen för en.

Hotell - Bastulampan - ljuset - dusch av eukalyptus - in i dimman och hal kropp. Himmelsäng med fyra plattor av trä och spetsmönstrade pelare i hörnen. Vissa hade "vågor" i sängen och bara ett täcke.

Vilka vyer, vilka berg, underbara dagar med fina turer och härliga människor. Jag som är höjdrädd har klarat en vandringsvecka i

Dolomiterna, även sista dagen till Marmolada. Följde med gruppen som gick den övre stigen efter övertalning"du klarar det". Visst klarade jag det, men innan vi var uppe på bergskammen hade jag frågat mig själv flera gånger "hur kommer jag ner ?"

Ner kom vi, stigen ner var faktiskt mycket lättare.

Kvällssamvaro med att invadera Vigo's krogar. Svårt med 24 gäster på en gång

Nöjda och trötta resenärer

Morgonstund var en lugn stund, sedan var det backe upp och backe ner.

Det blev en trevlig överraskning för oss att både liftkort och busskort ingick.

Att vara här en vecka och uppleva bergen,blommorna och värmen tillsammans med andra människor var härligt

Solen skiner, vi vandrar, vi svettas, vi trivs

Leif har som vanligt förberätt turerna väl

Många branta nerfarter med rullgrus

Picnic-vandring - god idé med läckerheter i överflöd. Vin, ost, korv, skinka, bröd, frukt och kakor. Många Jungetegare

Gentiana i full blomprakt

Fotvandring till Moena - bussfärd för några - shoppingvandring för vissa

Onda knän som måste kureras. Vi klarar mer än vi förut trott. Skogar, kalfjäll och branta backar

Örnnestet Preus på Vajolet attackerades (lidandets väg) i långsam takt, sedan delade vi oss på två grupper. En gick uppåt och en gick i stekhettan tillbaka