Därför är naturen världens bästa klassrum

–Ute upplever vi med alla sinnen. Känner, luktar, lyssnar, tittar och ibland smakar. Det ger nya intryck och perspektiv som förstärker inlärningen. För det behövs inget stort område – en liten skogsdunge är också en bra lärmiljö, säger Johannes, förskollärare på I Ur och Skur.

Uteundervisning är egentligen sedan gammalt. Det fanns långt innan folkskolan, faktiskt redan under antiken. I förskolan förespråkade sedan Ellen Key, Maria Montessori och Friedrich Fröbel uteundervisning med alla sinnen, men med tiden glömdes mycket bort och ersattes av klassisk katederundervisning. 1957 blev Friluftsfrämjandet pionjärer i utomhuspedagogik i Sverige.

–Då föddes vår Skogsmulleverksamhet, där daglediga mammor tog barn ut för att lära om naturen. 1985 startade den första I Ur och Skur-förskolan, 1995 den första skolan. Idag finns vår utomhuspedagogik i 500 förskolor och skolor, berättar Johannes.

Mår bättre, lär mer

Rörelse och vistelse i naturen under skoldagen ger positiva effekter på inlärningsförmågan. Vetenskapliga argument finns för att lärande ute främjar faktorer som indirekt påverkar skolprestationer. Bättre koncentration, arbetsminne, personlig och social utveckling, ökad studiemotivation, förbättrad självkänsla, impulskontroll, kreativitet och samarbetsförmåga. Stress har en tendens att försvåra inlärning, men redan efter 20 minuters utevistelse sjunker stressnivån.

–Det bästa är den buffrande effekt som stannar i kroppen och gör barn mer motståndskraftiga mot stress och hög påfrestning resten av dagen. Ute sjunker också sjukfrånvaron för såväl barn som pedagoger, säger Johannes.

Rör sig av bara farten

Att lek och rörelse ute i gröna miljöer förbättrar förskolebarns grov- och finmotorik finns starka indikationer på. 

–Barn får mycket av sin vardagsmotion när de leker och rör sig – att leken sker i naturen har i sig stor inverkan på hur mycket. Naturen är varierad och barnen kan välja utmaning på den nivån de befinner sig. Rörelsefrihet och tillgänglig utemiljö påverkar hälsan och möjligheten att få ett fysiskt aktivt liv, säger Johannes.

Passar många

–Att lära med alla sinnen fördjupar kunskap. Peter Gärdenfors på Lunds universitet menade att det man lär med kroppen fastnar i knoppen, och det passar många olika inlärningsstilar, förklarar Johannes. Barn med särskilda behov och koncentrationssvårigheter kan gynnas av uteundervisning. I naturen finns stora utrymmen som inte kräver stillasittande för att lära.

–Naturen är mer jämlik, interaktiv, genusneutral, utforskande och stimulerar nyfikenhet. Där finns inga könsstereotypa hörn – alla har möjligheten att bygga kojor, springa, tälja och kladda i leran. Barn som annars inte leker med varandra gör det i naturen. Barn som inte har hög status i klassrummet kan ha det i naturen, och det följer med i inomhusmiljön, säger Johannes.

Hållbara barn

Att få en relation till naturen som barn ger ett starkare miljöengagemang som vuxen. Att Johannes förskolebarn är växande miljökämpar märks!

–Vi upplever årstider och kretslopp så tydligt och får en förståelse för hur allt hänger ihop. Vi brukar inte komma långt innan barnen har tvärstannat och påbörjat en räddningsinsats ropandes ”Åh nej, där ligger skräp! Vi måste hjälpa Skogsmulle och djuren!”. Det gör mig så stolt att se hur mycket de kan, säger Johannes.

Källor:

1. https://www.riksdagen.se/sv/valet-2018/riksdagsvalet-i-undervisningen/demokratins-historia/demokratilinje/1842folkskolan-infors-i-sverige.-stora-delar-av-folket-far-nu-lara-sig-lasa-och-skriva--men-manga-romer-och-samer-saknar-mojlighet-att-ga-i-skolan./
2. Källor: MaryCarol R. Hunter, Brenda W. Gillespie och Sophie Yu-Pu Chen, (2019) Urban Nature Experiences Reduce Stress in the Context of Daily Life Based on Salivary Biomarkers. Bergström, L., Tronvik, H., (2012) Frisk i naturen. Ett nordiskt projekt. Nordiska ministerrådet. Fysiskt och psykiskt välmående, ju längre tid du vistas i naturen, desto bättre mår du. (Brittisk studie)
   Lagom med sol- bra för D-vitamin, ökar stegmängden dvs rör på sig mer när man är utomhus, starkare (äldre rapport: http://www.nynashamnsnaturskola.se/spring/pdfHtm/Scamper.pdf )
   Hjärnans och språketsutveckling.
3. Källa: Boverket. (2015b) Gör plats för barn och unga! En vägledning om planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Boverket och tankesmedjan Movium, Karlskrona. Social och empatisk förmåga ökar utomhus- Matteo Giusti
4. [1] Källa: Faskunger, J., Szczepanski, A., Åkerblom, P. (2018) Klassrum med himlen som tak. En kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. Linköpings universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Tankesmedjan Movium. Finansierat av Utenavet –Forum för Utomhuspedagogik där Friluftsfrämjandet ingår i nätverket.
5. Peter Gärdenfors Lunds Universitet- lusten att förstå.
6. Källa: 4. Bergström, L., Tronvik, H., (2012) Frisk i naturen. Ett nordiskt projekt. Nordiska ministerrådet.
7. Källa: Eva Änggård (2014) Ett år i ur och skur