Naturen är en del av lösningen på Sveriges växande ohälsa

Debattartikeln publicerades i Sydsvenskan den 1 oktober 2026.

När en ny regering tillträder möter den ett Sverige där stillasittande, psykisk ohälsa, stress och ensamhet pressar både människor och välfärd – skola, vård och omsorg. De politiker som styr Sverige behöver ta vara på den nya kunskapen om naturens betydelse för hälsan och förebygga ohälsa innan människor blir patienter. Sverige har gott om natur som kan fungera som en resurs för folkhälsan. Men den används för lite och sköts dåligt. 

Grönområden kan få människor att röra sig mer, minska stress och ensamhet och stärka psykiskt välbefinnande. Grönska kan dämpa värmeböljor och luftföroreningar. Studier av miljö- och hälsoforskarna Andrey I Egorov, Thomas Astell-Burt och Payam Dadvand kopplar mer natur nära människors hem till lägre kronisk stress och mindre ensamhet, och gröna skolgårdar till bättre kognitiv utveckling hos barn.

En analys av miljövetaren Evelise Pereira Barboza av nära tusen europeiska städer visar att omkring 43 000 förtida dödsfall varje år skulle kunna förebyggas om städerna levde upp till WHO:s rekommendationer om tillgång till grönska.

Richard Mitchell, professor i folkhälsa och miljö, och Frank Popham, forskare inom folkhälsovetenskap med inriktning på socioekonomiska hälsoskillnader, visar också att grönska kan minska skillnaderna mellan olika gruppers hälsa i samhället.

Naturen kan inte ersätta läkemedel, terapi eller annan behandling, men vara ett viktigt komplement i vård och rehabilitering vid stress, depression och ångest, och en viktig del av förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Trots att regeringens handlingsplan uppskattar samhällets kostnader för psykisk ohälsa till 345 miljarder kronor årligen, erbjuder bara åtta av landets 21 regioner naturbaserade insatser för psykisk ohälsa.

Ska Sverige lyckas med det nationella målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen behövs insatser för att sprida kunskap och metoder med stöd i forskning, samt satsningar på attraktiv natur som alla kan nå.

De statliga anslagen per skyddat naturområde i Sverige har minskat med 38 procent sedan 2017. Konsekvenserna framgår av Riksrevisionens granskning Förvaltningen av skyddad natur.

Länsstyrelserna saknar resurser för att bevara naturvärdena, som biologisk mångfald, skogar, våtmarker och hotade arter, och att göra skyddade områden tillgängliga för besökare. En enig parlamentarisk miljömålsberedning – en grupp riksdagspartier som tar fram förslag i miljöfrågor – ansåg i fjol att 1,6 miljarder kronor behöver tillföras årligen för skötseln av Sveriges mest värdefulla natur.

Neddragningar av anslaget till naturvård har också begränsat Naturvårdsverkets möjlighet att finansiera LONA, det statliga stödet till lokal naturvård som hjälper kommuner att arbeta med bostadsnära natur, friluftsliv och folkhälsa. Under 2010-talet genomförde nästan alla kommuner minst ett LONA-projekt och en extern utvärdering visar att bidragen varit avgörande för att även mindre kommuner ska bedriva naturvård och utveckla förutsättningarna för friluftslivet.



Natur nära bostäder, naturreservat och nationalparker skyddar inte bara biologisk mångfald utan ger människor också platser för rörelse, återhämtning och gemenskap.

Fyra av fem barn rör sig för lite, enligt Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor (2021/2022). Nästan hälften av de vuxna har en hälsofarligt dålig kondition, visar en studie från 2018 gjord av GHI, Gymnastik- och idrottshögskolan. Många svenskar känner sig ofta ensamma. Lite tyder på att den politik som hittills förts i Sverige kan vända utvecklingen.

Organiserade aktiviteter i naturen är kostnadseffektiva för förebyggande hälsa, fysisk aktivitet och gemenskap. Sådana satsningar har också brett politiskt stöd.

En enkät från Svenskt friluftsliv bland samtliga riksdagspartier visar att alla anser att landets friluftsorganisationer bör få en viktig roll i arbetet med att förebygga ohälsa.

Siffror från Folkhälsomyndigheten visar att andelen barn som regelbundet vistas i naturen har sjunkit från 78 procent till 49 procent på tjugo år, trots att myndigheten har slagit fast att naturvistelser främjar barns fysiska och psykiska hälsa och utveckling.

Den regering som snart tillträder bör göra aktiviteter i naturen till en tydligare del av folkhälsopolitiken. Tre beslut kan tas redan i höstbudgeten:

1. Använd naturen inom vård och omsorg. Ge en myndighet ansvar för att sprida kunskap om och främja naturbaserade metoder inom vård och omsorg. Detta genom stöd till forskning, organisationer, regioner och kommuner som utbildar om eller arbetar med sådana insatser som komplement till vård och omsorg.

2. Ge friluftslivet bättre möjligheter att bidra till den pågående nationella kraftsamlingen för ökad rörelse. Fördubbla anslaget till det organiserade friluftslivet i linje med förslaget från Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet och Naturvårdsverkets budgetunderlag för 2027-2029. 


3. Investera i naturen. Ge Naturvårdsverket och länsstyrelserna de resurser som behövs för att sköta landets naturreservat och nationalparker. Öronmärk pengar till LONA, så att fler kommuner kan skydda, sköta och göra bostadsnära natur tillgänglig och attraktiv.

Naturen är en del av lösningen på Sveriges växande ohälsa.

Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet

Matilda van den Bosch, läkare, doktor i landskapsplanering med folkhälsoinriktning, senior forskare vid Barcelona Institute for Global Health och professor vid University of British Columbia