Ge barnen fler stigar bort från skärm och ohälsa

Debattartikeln är publicerad i Expressen 26-10-06 

Fyra av fem svenska barn rör sig för lite. Många sitter stilla åtta timmar av sin vakna tid. Och andelen tonåringar med psykiska och kroppsliga besvär har mer än fördubblats sedan 1980-talet. Få tecken finns på att nuvarande politik kommer vända trenden. De fyra partier som nu regerings- och budgetförhandlingar måste prioritera barns hälsa och välmående.

Alltför många barn sitter hellre kvar i omklädningsrummet än går ut på planen eller in i gympasalen. Inte för att de inte vill röra på sig. Utan för att tävlingen, prestationen eller känslan av att inte vara rätt står i vägen för rörelseglädjen.

Samhället kan inte bara se på medan ytterligare en generation barn blir sittande med en skärm på sin fritid. Att reglera barns användning av sociala medier är bra, men kommer inte räcka. Barn behöver något att gå till. Någon som frågar om de vill följa med. Ett sammanhang där rörelse inte handlar om att bli uttagen eller jämförd, utan om vänskap.

S, C, MP och V är redan överens om mycket. I Svenskt Friluftslivs partienkät svarar samtliga fyra partier att staten i mycket hög grad bör ta ett tydligare ansvar för barns tillgång till natur och friluftsliv i vardagen. Alla fyra vill prioritera friluftslivet i den förebyggande folkhälsopolitiken. Alla fyra pekar ut civilsamhället som en viktig aktör för integrationen.

Idrottsrörelsen gör ett fantastiskt arbete för många barn. Men alla hittar inte hem där och många slutar i tidig ålder. Sverige behöver en bredare rörelsepolitik där idrott, friluftsliv, skola, samhällsplanering och vård krokar arm för att fler ska hitta en rörelseglädje som håller livet ut.

Folkhälsomyndigheten visar tydligt att naturvistelser främjar barns fysiska och psykisk hälsa och utveckling. Ändå har andelen barn som regelbundet kommer ut i naturen sjunkit från 78 procent till 49 procent på tjugo år.

Inget barn ska behöva ärva ett utanförskap från naturen. Men för att allemansrätten ska bli en möjlighet för alla krävs kunskap, ledare och fler stigar ut i naturen, särskilt i områden där hälsoklyftorna är som störst.

Prioritera följande tre saker redan i höst:

1. Gör den nationella kraftsamlingen för ökad rörelse till långsiktig politik. Utgå från stillasittande barn och unga. Återinför skolans friluftsdagar och låt utomhuspedagogik bli en självklar del av undervisningen. Stimulera till naturbaserade insatser inom vård och omsorg.

2. Ge det ledarledda friluftslivet förutsättningar att bidra till kraftsamlingen för ökad rörelse. I dag motsvarar stödet till friluftslivet omkring fem procent av idrottens. Mot denna bakgrund föreslog Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet en fördubbling av anslaget till friluftslivet, något som Naturvårdsverket tagit fasta på i sitt budgetförslag för 2027-2029.

3. Investera i vår största plats för rörelse, återhämtning och gemenskap: naturen. Höj anslaget till naturreservat och nationalparker, enligt Naturvårdsverkets budgetförslag, och stimulera kommuners arbete med friluftsliv, naturvård och folkhälsa genom att finansiera LONA (lokala naturvårdssatningen) så att vi får fler trygga friluftsområden där människor bor. Detta stärker hälsan och skapar jobb och utveckling över hela landet.

Sverige har inte råd att lämna ännu en generation sittande vid en skärm. Den rödgröna samsynen i dessa frågor bör bli starten för en ny rörelsepolitik som även bidrar till gemenskap, integration och stärkt beredskap. Det är hög tid att skapa fler stigar bort från skärm, ohälsa och ensamhet!

Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet