Sök på webbplatsen

Hitta lokalavdelning

Som medlem får du

  • Tillgång till Sveriges bredaste utbud av guidade friluftsaktiviteter
  • Stödjer vårt arbete med hela Sveriges friluftsliv, och mycket mer...
Bli medlem

Logga in

Cirkulärt – så går det runt

Produktionen av kläder och utrustning förbrukar mängder med vatten, kemikalier och energi. För att minska miljöavtrycket krävs ett cirkulärt tänkande. Ju längre en produkt används, desto mindre blir dess miljöpåverkan. Flera företag erbjuder uthyrning, reparation och försäljning av gamla plagg. För ett lyckat resultat krävs även ett förändrat beteende hos konsumenten.

Text: Emma V Larsson

Friluftslivet svämmar över av oumbärliga prylar som bara måste finnas i packningen. Eller?
Man vill ju gärna tänka att friluftsliv är miljövänligt. Naturälskande människor som vill vistas i naturen och därför också tar hand om den. Som lägger vikt vid att inte skräpa ned, som frilufsar med respekt för den plats de befinner sig på.

Men hur enkelt friluftslivet än kan framställas att vara, så är det ett område där det finns enormt mycket prylar och utrustning i omlopp. Och de flesta vet ju vid det här laget att västvärldens stora konsumtion är en enorm bov som påverkar vårt klimat och vår miljö.

För att tillverka textil krävs råmaterial till fibrer, kemikalier, stora mängder vatten och energi – bara sko- och klädindustrin utgör hela åtta procent av det totala koldioxidutsläppet i världen. Det finns även risk för att miljö- och hälsofarliga kemikalier används under tillverkningen, att det sker utsläpp till luft och vatten samt att det kan vara dåliga arbetsförhållanden.

13 kilo kläder per år

En del av ansvaret ligger hos tillverkaren och en del av det hos dig som konsument. Något som bägge sidor kan göra för att minska miljöavtrycket är att tänka cirkulärt och se till att kläder och prylar används så länge som möjligt och att de sedan lämnas till återvinning. På så vis kan materialen användas i nya produkter.

– Det är resurskrävande och miljöpåverkande att tillverka prylar och kläder och vi köper ofta saker som vi inte ens använder. Ju längre du använder en produkt, desto mindre blir därför dess miljöpåverkan eftersom färre nya behöver tillverkas. På Naturskyddsföreningen arbetar vi för att man ska använda kläder och prylar hela deras riktiga livslängd och för att det som tillverkas nytt, tillverkas på ett hållbart sätt, förklarar Ebba Magnusson, produktansvarig Bra Miljöval Textil på Naturskyddsföreningen.

Magnusson berättar att enligt Naturvårdsverket köper vi cirka 13 kilo nya kläder och textilier per person och år. Samtidigt slänger vi åtta kilo i soporna – varav 60 procent har visat sig vara hela och som skulle kunnat ha använts av någon annan. För såväl konsument som för tillverkare handlar det om att arbeta för att produkter och material används så länge som möjligt. Ett företag som tänker cirkulärt är norska Bergans.

– För att minska miljöpåverkan måste vi använda textil på ett rimligt sätt. Vi som producent måste därför ta vårt ansvar och skapa möjligheter för konsumenten att också kunna ta sitt ansvar, säger Christoph Centmayer, hållbarhetschef på Bergans.

2016 genomförde Bergans en studie där de undersökte vilken miljöpåverkan olika typer av material har. I den kan man se att användningen av återvunnet material kan minska den totala effekten av ett plaggs miljöpåverkan.

– Det innebär att om en produkt får ett långt liv bidrar det mest effektivt till att sänka den totala miljöpåverkan av textilproduktionen. Därför tänker vi mer cirkulärt. Vi vill att man ska kunna använda produkterna länge och att de ska gå att återanvändas istället för att kastas som avfall.

 

»Går man till bytesmarknaden så finns förhoppningsvis 
det mesta man behöver på ett och samma ställe samt
att man kan få råd av våra funktionärer på plats.«

 

Sedan 2016 har Bergans därför ett starkt fokus på konsumentsidan och har lanserat en rad tjänster för att hjälpa konsumenterna att förlänga livslängden på kläderna. Förutom reparationer tar företaget emot gamla kläder, de säljer begagnade plagg samt hyr ut. De har också lanserat något de kallar för en Redesign-kollektion – kläder som produceras av rester och skadade produkter som inte kan repareras.

En satsning av detta slag kräver såklart ett förändrat beteende även hos konsumenten, då man måste kunna tänka sig att köpa begagnat samt att tillgången till ett plagg måste vara det viktiga, inte att äga det.

Bytesmarknader inom Friluftsfrämjandet

PÅ MÅNGA PLATSER runt om i Sverige arrangerar Friluftsfrämjandet bytesmarknader. Det sker på cirka 230 platser med ungefär ¼ miljon besökare per år. Under en dag byter utrustning ägare och på bytesmarknaden får du också hjälp att bedöma om din utrustning håller måttet ur säkerhetssynpunkt. Västerås lokalavdelning arrangerar bytesmarknad en helg i november varje år. Då brukar cirka 200 personer lämna in prylar till försäljning och ungefär lika många familjer kommer på besök för att handla. Det brukar vara en bit över 2 000 artiklar inlämnade och av dem så säljs ungefär 1500 artiklar.

– Den stora fördelen för våra säljare och köpare är att det finns många saker på samma plats så det blir enklare att hitta rätt pryl i rätt storlek än om man till exempel ska handla på Blocket. Tänk själv att man ska hitta både slalompjäxor, skridskor och kängor till tre barn i rätt storlek ... Går man till bytesmarknaden så finns förhoppningsvis det mesta man behöver på ett och samma ställe samt att man kan få råd av våra funktionärer på plats, säger André Axelsson, ledare och ansvarig för bytesmarknaden.

André menar att möjligheten att hitta begagnade grejer också kan vara det som gör att man har råd att hålla hela familjen med friluftsutrustning.

– Vi har en familj som kommit i många år, de har fyra barn och vill ha grejer för både alpin skidåkning, skridskor, längdskidåkning, lite vinterkläder med mera. De säger själva att skulle de vara tvungna att köpa nytt hade de inte haft råd. Nu kan de sälja urvuxet och köpa annat begagnat för en relativt liten mellanskillnad. Även Lidingö lokalavdelning arrangerar en lyckad bytesmarknad varje år, alltid en söndag i slutet av oktober.

– Det är en bra tid att inventera familjens utrustning inför vintern, och det är också vinterprylar och kläder som utgör den största produktkategorin. Bytesmarknaden är mycket uppskattad, och vi känner igen många kunder och inlämnare som återkommer år efter år. Jag tror det är enkelheten och möjligheten att fynda som gör marknaden välbesökt och omtyckt, inklusive känslan av att man gör något hållbart och bra, berättar Ulf Gezelius, ledare i Lidingös lokalavdelning.

”Leta miljömärkta produkter”

Just uthyrning, reparationstjänster, försäljning av begagnade plagg och användning av återvunna material är goda exempel på vad ett företag kan göra, menar Naturskyddsföreningen.

– Och som kund kan man börja med att leta second hand eller kolla om det går att hyra eller låna. När man köper nytt bör man leta efter schysst producerade produkter och allra helst miljömärkta som Bra Miljöval, Svanen, GOTS och EU-blomman, tipsar Ebba Magnusson. Andra märkningar att hålla utkik efter är exempelvis Bluesign och Oeko-Tex.

»Och som kund kan man börja med att leta second hand eller kolla om det går att hyra eller låna. När man köper nytt bör man leta efter schysst producerade produkter och allra helst miljömärkta … «

 

Magnusson poängterar att det också är viktigt att välja produkter man tror att man kommer använda mycket och välja något av bra kvalitet.

– Gör research genom att läsa produkttester, rekommendationer, forum, och liknande. Som privatperson har man rätt att få reda på om en produkt innehåller några särskilt farliga ämnen, vilket ett företag måste svara på inom 45 dagar vid en förfrågan.

Hur kan jag vårda kläderna och få dem att hålla länge?

• Var försiktig med hur mycket du tvättar – tvättmaskinen är en miljöbov. Satsa på full maskin och ska du tvätta kläder med olika temperatur så gå på lägsta gradtal. Ull behöver sällan tvättas, vädra hellre. Om du måste tvätta ull så tänk på att det lätt krymper vid hög temperatur och hård bearbetning, det ska därför tvättas med ulltvättmedel och i handtvättprogram.

• Förvara aldrig kläder fuktigt längre perioder, plocka upp blöta plagg ur ryggsäcken direkt när du kommer hem så undviker du mögel och dålig lukt.

• Skadedjur kan drabba naturmaterial. Tvätta alltid dina kläder innan du lägger i förvaring. Det är också bra att placera kläderna i en påse så att klädesmalar inte kan komma åt plaggen i garderoben.

• Vissa fläckar kan vara svåra att få bort med vanligt tvättmedel. Det finns husmorstips att pröva med, men också miljömärka fläckborttagningsmedel som kan få bort envisa fläckar.

(Källa: Naturskyddsföreningen)

Vad kan du själv göra?

• HYR PLAGG och utrustning som du inte använder så ofta, istället för att köpa dyrt. Flera kvalitetsmärken erbjuder uthyrning. På de flesta av STF:s fjällstationer finns möjlighet att hyra utrustning på plats. Du kan också hyra via sajter som rentaplagg.se och Hygglo.se

• KÖP BEGAGNAT, det finns bytesmarknader och specifika grupper för outdoor-utrustning på exempelvis Facebook. Du kan också fynda på loppis, Tradera och Blocket eller sajter som Happy outdoor, Utsidans prylmarknad och i fysiska butiker som Mountain recycle i Åre och Tracks Recycle i Göteborg.

• OM DU SKA KÖPA NYTT, satsa på god kvalitet som håller länge. Välj kvalitetsmärken som erbjuder reparationer och egna second hand-lösningar, där de tar emot och säljer om använda produkter.

• FÖRLÄNG LIVET på din utrustning genom att vårda den väl.

• SÄLJ DE PRYLAR som du inte använder – eller skänk.

• SY OM och återanvänd det som blivit för smått, eller lämna in för lagning om det gått sönder.

Hitta friluftskunskap

Visar 0 av 0 äventyr Hittar du inte det du söker? Gör en avancerad sökning.