Så slipar du dina skridskor

Slipa skridskor

Att slipa skridskorna innebär att du lämnar in dem till en professionell verkstad som har en maskin som är speciellt utvecklad för att just slipa långfärdsskridskor. Ett fåtal skridskoklubbar i landet har också en sådan maskin. De kallas ofta för radieslip och kostar så pass mycket pengar att vanliga handlare sällan har en. Maskinen kan också användas till tävlingsskridskor – så kallade klappskridskor eller skridskor avsedda för "short track". För vanliga hockeyrör eller bandyrör behövs inte alls den här typen av maskin.

Vissa mindre nogräknade handlare erbjuder ibland “slipning” av långfärdsskridskor, men då innebär det ofta en vanlig skärpning med brynsten. Det är något du lika gärna kan göra själv.

Bryna skridskor

Att bryna skridskorna innebär att du underhåller den vassa eggen som fanns där när de var nya eller som återställts genom en slipning. Bryningen tar bort så lite material att det är något du kan göra ofta. En del bryner sina skridskor lite lätt efter varje tur – andra gör det en gång per säsong. Naturligtvis beror detta på hur mycket och hur du åker, samt hur pass försiktig du är när du hanterar dina skridskor. 

Den som är riktigt rädd om sin vassa egg har alltid skydd vid transport, undviker bromssladdar, åker med rena skär, skyr skräp på isen som pesten och bär dem aldrig i samma hand så att de riskerar att skava mot varandra.

Att bryna sina skridskor själv

När du bryner dina skridskor är det mycket viktigt att du har ett stativ avsett för ändamålet och en stor brynsten som inte ramlar av och skapar en felaktig vinkel. Man bryner alltid båda skenorna tillsammans. De skapar då en plan yta som du skärper så jämnt som möjligt på båda skridskorna. Om du gör detta enligt konstens alla regler behöver du aldrig slipa dina skridskor. Åtminstone i teorin. Till slut blir det ändå så stor avvikelse från originalradien att du behöver återställa den genom att lämna in dem till någon som har en radieslip.

Att lämna in för bryning

Många lämnar in sina skridskor varje säsong. Det behöver du bara göra om du åker väldigt mycket och bryner dem väldigt ofta. Vill du absolut inte bryna själv, kan du naturligtvis lämna in dem till någon som gör det jobbet, men då ska du inte betala för något annat än just det. Och du bör aldrig lämna in dem till någon som bara har vana och utrustning att slipa vanliga skridskor, t ex hockeyrör eller bandyrör. Tyvärr händer det fortfarande att långfärdsskridskor då blir helt förstörda – eller i bästa fall vare sig bättre eller sämre än vad de var från början. 

Om du är van vid att skärpa handverktyg med brynsten är det inga konstigheter att bryna dina skridskor. För oss andra finns det två bra vägar att lära sig hur man gör. Besök din lokalavdelning i Friluftsfrämjandet när de bjuder in till sliparkväll – eller kolla på YouTube. Det finns olika skolor, men hur du gör är inte raketforskning. Kolla flera filmer och välj din metod.

Rädda en skadad skridsko

Hos handlarna finns ofta små brynstenar som du kan ha med dig i din ryggsäck ut på isen. Dessa är absolut inte avsedda för att underhålla din egg med, du ska inte ens komma på tanken att försöka skärpa eller bryna hela dina skenor med dessa små brynen. Risken är stor att du helt förstör skridskorna och bara kan rädda dem genom att lämna in dem för slipning.

Dessa små brynen är bara avsedda för att ta bort grader på skridskon som kan uppstå i samband med en tur. Kanske råkar du köra på en sten som frusit fast i isen, kanske plurrar du på grunt vatten och slår i en sten på botten, kanske uppstår en skada, ett litet jack eller hack i samband med transport. Har du otur kan dessa små skador göra att du inte kan ta dig hem på skridskon. Då kommer ett sådant här litet bryne väl till pass. Med det kan du helt enkelt slipa bort den grad som sticker ut och bromsar. Slipa bara just där, lämna skenan i övrigt ifred.

Radieslipning

Radieslipning är egentligen samma sak som slipning. Eller ska vara. Men oftast menar vi att vi vill byta radie när vi säger radieslipning. Precis som att det under de senaste decennierna funnits trender kring skridskornas längd finns det trender kring deras radie. För de flesta fungerar det alldeles utmärkt med att åka på den radie skridskon hade när man köpte dem. Men du kan också trimma dina skridskor, speciellt om de har några år på nacken, genom att slipa om dem så att de får en lite mer aggressiv radie.

Hur du vet vilken radie dina skridskor har

Många handlare vet idag inte vilken radie det är på de skridskor de själva säljer. Det går inte att själv avgöra det genom att titta på dem eller försöka mäta. Det är egentligen bara genom att sätta upp dem i en radieslip som du kan fastställa radien.

För ca 10-20 år sedan var det vanligt med en radie runt 35 meter på de flesta vanligt förekommande fabrikat på marknaden. I dag går de finare märkena ner till 28 meter. Och det har blivit allt vanligare att långfärdsskridskoåkare inspireras av dem som åker fort på bana och slipar om sina skridskor till kanske 27, 25 eller till och med 23 meter. Med kortare radie börjar de tappa sin karaktär som långfärdsskridskor. Vanliga hockeyrör eller liknande har oftast en radie på ca 7-9 meter.

Med en kortare radie får du en skridsko som är lättare att hitta det optimala s-formade skäret med. Den blir något mer lättsvängd. Många upplever den som lite mer livlig. Och i alla fall i teorin kan du åka snabbare med dem utan att förlora energi. Å andra sidan kan en längre radie i högre utsträckning svälja ojämnheter i naturisen och därmed kanske glida något lättare på en sådan is.

Dessa skillnader är på marginalen och det är mycket mer kritiskt att du har rätt radie om du ska åka snabbt på en välspolad, helt slät bana. På naturis finns oftast så pass mycket ojämnheter i ytan, även på en till synes perfekt kärnis, att du får bra grepp i alla fall. Men om du vill tänja på gränserna och hitta din optimala åkteknik så är rätt radie en sak att intressera dig för.

Fråga gärna en kompis om du får prova hans eller hennes skridskor innan du själv bestämmer dig att för att slipa om din egna. Bli inte besviken om du inte upptäcker någon stor skillnad.