Logga in på Mina sidor
Glömt lösenord?
Bli Medlem

Tälttur i Jämtlandsfjällen

När väderprognosen spådde regn...

Vi hade annonserat ut det som en lätt tälttur för att locka tveksamma eller ni som kanske vill introducera barnbarnen till livet i fjällen i tält. 8 personer anmälde intresse. Till slut stog vi där bara två Ove Håkansson och jag Rune Lindqvist. Alla andra hoppade av bla pga att långtidsprognosen spådde regn varje dag! Nu kan dom inte spå väder mer än två dar i fjällen har jag lärt mig så vi gick och fick en fin tur för oss själva!

Jag passade på att prova min nya lättviktsfilosofi. All packning i ryggsäck med mat för fyra dar vägde 8 kilo (Ove hade pressat sin från 18 till 12 kilo). Vad säger ni om det? Vi mötte många stugvandrare med tyngre rygga! Mera info om lättviktsutrustning.

Dag1- 12km

Tåget anlände till Enafors på morgonen i lätt duggregn. Perfekt att komma direkt ut på vandringen! Vi hade tänkt ta taxi till Rundhögen men valde Storulvån då vi annars fått vänta 2 timmar. När vi 30 minuter senare startade därifrån hade regnet upphört. Vi gick mellan Storulvåfjället och Getryggen upp till Ulvåtjärns vindskydd där vi åt lunch. Fortsatte den strävsamma sluttningen upp över Ulvåskaftet till Blåhammaren.En kvinna vi mötte berättade att den vandringen var den vackraste hon varit med om, Stigen följer den vindlande bäcken. Vi tältade 1 km söder om fjällstationen som är Sveriges högst belägna. Varmt och skönt och växlande molnighet. På senkvällen blåset det upp ca 10sm och mitt tält som väger 800g blev onekligen aningen vindigt!

Dag 2 - 19km. 

Växlande molnighet Inget regn Lätt vandring nedför. Lite blött i marken Jag gick med lätta otäta skor. I Enkälens vindskydd hängde ett par torra sockor som någon glömt Jag hängde upp mina blöta och tog dom torra!
Passerade bron över Enan och tog en fika i Sylarnas vindskydd fö platsen för den gamla sylstationen. Denna har fö under åren både brunnit upp och blåst bort i en orkan. Inte lätt att bygga i fjällen! Sedan gick vi lätt uppför backen. Passerade Sylstationen och tältade en km längre upp med fin utsikt över storsylen. Regn på kvällen men vi hann in i tälten Man njuter i fulla drag när det börjar regna och man snabbt reser tältet kryper in sträcker ut sig på liggunderlaget och lyssnar till smattret mot tältduken. Här hittar jag torra strumpor! Välarbetat ledröse

Dag 3 - 10km

Vi startade kl 9 men lät tälten stå Gick leden söderut 2 km vek sen av in i Tempeldalen som sträcker sig in i Norge. Mycket skrovelsten bitvis men väl värt besväret Bland stenarne växte Isranunkel-en märklig växt som blommar vart femte år och bara lever över ca 1500 meters höjd. Från Storsylen ringlade en slöja ner i glaciärsjön och längst in i dalen såg man i moldiset glacieren sträcka sig uppåt. Vi hade ingen man med utan räddades av våra Power-bars. Ger snabb energi till trötta ben. Vi vände åter till tälten som revs. Passerade Sylstationen där vi kompletterade matförråden och festade på en kopp kaffe och muffins! Sen gick vi norrut nedför passerade Enan och valde nu leden mot Storulvån. Tältade ca 1 km efterbron. Det kom en plötslig skur och vi vick snabbt upp tälten som tur var. Regnade även lite under natten men nästa dag var det uppehåll.

Dag 4 - 14km

Gick leden mot Storulvån Ove kom på att han hade för lite sprit till köket så vi beslöt att gå ner till fjällstationen och komplettera. I närheten av Spåimes vindskydd vid en lite jokk fanns en rastplats med bord
Där hade någon glömt en flaska brännarsprit! Ove fyllde lite i sin flaska och vi slapp omvägen. Snacka om flyt. Nere vid den mäktiga hängbron över Lillulvån rastade vi i soligt väder Jag spände upp tältet som var lite fuktigt för att torka. Vi sneddade istället över basen på Storulvåfjället för att inte tappa höjd och fortsatte upp till Ulvtjärns vindskydd-en vacker plats för fika. Där såg vi flera familjer med små vandrare från 1 år. En 2½åring gick delvis själv och 5-6åringar stretade på helt själva. Alla kan gå i fjällen om man anpassar sig. Tyvärr såg vi också de som överskattade barnens krafter! Vi tältade nedanför Getryggen på en fin platå med magnifik utsikt över Sylarna. Fin kväll!

Dag 5 - 5km

Nu skulle det bli regn hade vi hört så jag satte på mig mina sealskinns dvs Gortex strumpor vilket fungerade utmärkt. Torra fötter trots nätskor. Leden går upp mellan Tväråklumparna och Getvalen och straxt nedom den mäktiga storsnasen. Vi tältade just vid anknytningen till stigen upp på toppen. På eftermiddagen gjorde vi en toppbestigning. Brant promenad men ej klättring. Vi tvingades dock vända 100meter under toppen då ett oväder drog in med regn och usel sikt som suddade ut dom mäktiga vyerna från berget. Vi hann dock ner till tälten innan det riktiga ovädret brakade loss och låg där glada över att ha fattat rätt beslut. På nervägen hann vi med att komplettera den tveksamma rösningen. Inte så lätt att hitta. Kan ha sina risker. Inget kul att komma ut mot branten i dålig sikt. Jag besteg Snasahögarna första gången som 12-åring. Om det äventyret och den märkliga tillkomsten av den lavinsäkra vinterleden kan du läsa här! Regn i skurar på natten. På morgonen har vi sol hos oss och upp på topparna. En vacker regnbågen ligger under oss nere i dalen som täcks av tjocka moln

Dag 6 - 5km

Lätt vandring Vi fikar på branten vid Ingolfsskalet med mångmilautsikt över dalen nedanför och Enafors. Fortsätter längs sommarleden och det vackra Silverfallet-bara det var värt resan! Plötsligt är vi nere på myrarna som är spångade. Passar på att plocka lite hjortron som just börjar mogna. Verkar bli ett fint hjortronår. Straxt före Enafors försvinner solen och det kommer en skur. Vi har två timmar på oss. Går ner till Enaforsholm som serverar en god måltid inklusive kladdkaka och kaffe som ett bevis för att vi är åter i civilisationen. En fin avslutning. Tåget anländer i tid och sen sover vi skönt efter sex dars vandring och vaknar pigga nästa morgon i Stockholm. 

Ni kanske undrar hur det gick med min lättviktsutrustning. Nästan perfekt. Jag kommer aldrig att ta fram de gamla grejorna igen. Dock skall jag lägga några gram på ett bättre liggunderlag och en dunjacka istället för min tunna dunväst.

Text: Rune Lindqvist