Stora utmaningar och positiva trender i kommuners arbete med friluftsliv, visar ny kommunrapport

Fyra av fem skolbarn når inte Folkhälsomyndighetens rekommendation om en timmes fysisk aktivitet per dag. Samtidigt är hälsovinsterna för barn som vistas i gröna miljöer välbelagda inom en rad områden. Ändå har andelen barn som varje dag vistas i naturen sjunkit från 78 procent 2003 till 49 procent 2019.  
 
– Vi står inför en paradox där unga blir allt mer stillasittande och tillbringar allt mindre tid i naturen, samtidigt som forskning visar hur positivt barns rörelse i gröna miljöer är för deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling. Kommunerna kan göra stor skillnad för barns hälsa genom tydliga satsningar på friluftsliv och utevistelse i skolan och på fritiden, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet.

Positiva trender i kommuners friluftsarbete

Andra positiva trender är att fler kommuner har en tjänsteperson som arbetar med friluftsfrågorna, en samverkansgrupp för friluftsliv och informerar om allemansrätten. Det visar en jämförelse av hur kommunerna svarade på enkäterna som låg till grund för Sveriges friluftskommun 2023 respektive Sveriges friluftsliv 2025. 
 
Denna utveckling ligger i linje med kommunpolitikernas vilja. Av de drygt 4700 kommunpolitiker, som besvarat Friluftsfrämjandets enkät om friluftslivet, anser 98 procent att det i mycket eller i ganska hög grad är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. 
 
Att planera för friluftsliv är att planera för ökad folkhälsa, naturförståelse och regional utveckling, slår Naturvårdsverket fast i sin vägledning för Kommunal friluftslivsplanering. Drygt åtta av tio kommunpolitiker vill jobba strategiskt med friluftsliv genom en politiskt antagen plan för friluftslivet – ändå saknar minst sex av tio kommuner en politiskt antagen friluftslivsplan. 
 
– Det första man som kommunpolitiker kan göra, är att se till kommunen får en plan för friluftslivet på plats. Det ger förvaltningarna mandat att börja arbeta systematiskt med friluftslivets förutsättningar. Det stärker folkhälsan och möjligheten att maximera de samhällsnyttor som friluftslivet kan bidra med, säger Kristina Ljungros.  
 
Den tätortsnära naturen är invånarnas och kommunernas största och billigaste arena för motion, rörelseglädje och välbefinnande. En ny kunskapssammanställning från Naturvårdsverket visar att de som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, håller sig friskare och lever längre statistiskt sett än de som bor längre ifrån.  
 
Kommunrapporten visar på en liten positiv förändring mellan 2023 och 2025 vad gäller antalet kommuner som arbetar med att bevara eller restaurera bostadsnära natur. Men fortfarande är det nästan hälften (46 procent) av kommunernas som inte alls eller i begränsad utsträckning jobbar med att bevara eller restaurera bostadsnära natur. Detta trots nio av tio kommunpolitiker vill att kommunen tar större hänsyn till den tätortsnära naturen vid den fysiska planeringen. 
 
– Genom att kontinuerligt utveckla friluftsinfrastrukturen, skydda den tätortsnära naturen och främja naturaktiviteter inom vården, skolan och civilsamhället kan kommunen göra stor skillnad för invånarnas hälsa och välbefinnande, säger Kristina Ljungros. 
 
Genom EU:s naturrestaureringsförordning är minst 151 svenska kommuner bundna till att säkerställa att det inte sker någon nettoförlust av grönytor och trädkrontäckning i tätorterna till 2030. 
 
Urbana ekosystem erbjuder många oumbärliga ekosystemtjänster, inklusive biologisk mångfald, reglering av vattenflöden, nedkylning, rekreation, friluftsliv, folkhälsa, luft- och vattenkvalitet samt kolsänka. Ett exempel på dessa värden är att varje krona som satsas på den tätortsnära skogen Epping Forest i London ger 20 tillbaka i form av nämnda ekosystemtjänster.

För mer information eller boka intervju med Kristina Ljungros, kontakta:
Pontus Björkman, sakkunnig i friluftspolitiska frågor för Friluftsfrämjandet
pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se, 073-7711850

Lanseringswebbinarium

Rapporten lanseras måndag den 10 november, kl. 8.00-9.00, på ett webbinarium där även friluftslivsutvecklarna på Karlstad och Jönköping deltar – de kommuner som vunnit utmärkelsen Sveriges friluftskommun senaste två åren – samt Mattias Qviström, professor i Landskapsarkitektur, särskilt fysisk planering, vid SLU, som kommer att tala om den fysiska planeringens betydelse för en tätortsnära natur som främjar hälsa.

Fakta om rapporten Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv 2025 
Här finns rapporten. 

I rapporten:

1. jämförs vad kommunerna svarade i enkäten som ligger till grund för Sveriges Friluftskommun 2025 med kommunernas svar i Sveriges Friluftsliv 2023
2. görs en jämförelse med Friluftsfrämjandets friluftsenkät som drygt 4700 kommunpolitiker besvarade 2024 
3. finns en uppdaterad kunskapssammanställning med aktuell forskning och statistik om friluftslivets samhällsbidrag  
4. ges fem rekommendationsområden till landets kommunpolitiker och kommuner
5. finns tre rikstabeller över enkätsvaren samt 21 länstabeller över hur kommunpolitikerna svarade på tolv frågor och 21 länstabeller över hur kommunerna besvarade 14 frågor i Sveriges friluftskommun 2025.

Enkätfrågor om att stimulera barns rörelse i naturen
På frågan om kommunen ska satsa mer resurser på att väcka barns rörelseglädje i naturen, är nio av tio politiker positiva. 54 procent av kommunpolitikerna svarar ja i mycket hög grad och 36 procent svarar ja, i ganska hög grad. När vi jämför politikernas svar med vad kommunerna uppger i Sveriges Friluftskommun 2025, ser vi en betydande diskrepans. Fortfarande är det 63 procent av landets kommuner som gör inga eller begränsade insatser för att stimulera barns friluftsutövande.

Enkätfrågor om politiskt antaget styrdokument för friluftslivet
På frågan i Friluftsfrämjandets enkät om kommunpolitiken ska anta en friluftsstrategi eller stärka den som redan finns, svarar åtta av tio kommunpolitiker ja. 35 procent av politikerna svarar Ja, i mycket hög grad och 47 procent svarar Ja, i ganska hög grad. Enligt enkäten som ligger till grund för Sveriges friluftskommun 2025 har fyra av tio kommuner en politiskt antagen friluftsplan/strategi med mål, riktlinjer och planering för friluftsliv (i svaret inkluderas även grönplan).

Enkätfrågor om den tätortsnära naturen
I Friluftsfrämjandets enkät anser hälften (51 procent) av de svarande politikerna att kommunen i mycket hög grad ska ta större hänsyn till den tätortsnära naturen i samband med den fysiska planeringen. Ytterligare 42 procent av politikerna anser det i ganska hög grad. I Sveriges friluftskommun 2025 svarar 54 procent av kommunerna att de i stor utsträckning arbetar med att bevara, utveckla eller restaurera bostadsnära naturområden för friluftsliv. 46 procent av kommunerna gör det i begränsad utsträckning eller inte alls.