Skyddad natur utan skydd

Text: Sophie Stigfur

Magasin Friluftsliv har varit i kontakt med samtliga 21 länsstyrelser i Sverige, och bilden är tydlig: resurserna för att sköta skyddad natur räcker inte till.

– I USA tar man betalt för att man ska få besöka Yellowstone till exempel. Men eftersom vi i Sverige har allemansrätten och inte tar betalt för att vara i naturen är vi hänvisade till de medel vi får. Som det ser ut nu kommer friluftslivet att få stryka alltmer på foten, säger Erik Granerot, enhetschef vid Länsstyrelsen i Norrbotten.

Anslagen minskade med 59 procent

Under pågående mandatperiod har anslagen för skötsel av friluftsinfrastruktur i statliga naturreservat och nationalparker och för det organiserade friluftslivet tillsammans minskat med 59 procent, enligt beräkningar från Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen.

"Som det ser ut nu kommer friluftslivet att få stryka alltmer på foten."

I fjol släppte Riksrevisionen en uppmärksammad rapport som slog fast att landets länsstyrelser därmed saknar resurser för att bibehålla naturvärden och göra skyddade områden tillgängliga.

När Magasin Friluftsliv nu, knappt ett år senare, följer upp situationen, uppger över 85 procent av länsstyrelserna att besökare i naturen redan i dag påverkas negativt av bristande resurser. Trasiga broar, spänger och anordningar som påverkar både säkerheten och upplevelsen. Sämre underhåll på vandringsleder, stängda toaletter och borttagna soptunnor. Fallna träd som spärrar vägar, minskad skyltning och igenväxta stigar.

Slår mot hela landet

Från Gotlands kust till Norrbottens vidsträckta reservat – länsstyrelser över hela landet brottas med liknande problem. Flera pekar dessutom på att tillgängligheten för funktionsvarierade är särskilt illavarslande.

–  Vi har ett glapp mellan anslagen och de behov vi ser, det som stipuleras i våra skötselplaner att vi ska göra, konstaterar Torbjörn Engberg, enhetschef för Höga kusten vid Länsstyrelsen i Västernorrland.

– Vi försöker göra prioriteringar som innebär att naturvärden bevaras och att säkerheten prioriteras. Att vi helt enkelt inte har anläggningar i ett skick som kan bli farligt för besökarna.

För att lyckas med det har man bland annat dragit ned på antalet vinteröppna områden samt lagt ned den busslinje som tidigare körde besökare till Skuleskogens nationalpark. Något som väckt reaktioner bland allmänheten.

– Men det finns inga pengar. Vi behöver göra ytterligare neddragningar i år, vi tittar på allt vi kan.

Avvecklar istället för att renovera

Flera länsstyrelser uppger att friluftsanordningar som behöver renoveras nu i stället avvecklas helt, för att inte riskera att bli rent av skadliga för besökarna. Även naturum runt om i landet har påverkats av sänkt budget, där bland andra Naturum Värmland och Naturum Kosterhavet har tvingats dra ned på sina guidade turer.

Petter Rimfors, tf. enhetschef vid Länsstyrelsen på Gotland, berättar att de mest populära reservaten drar 700 000 besökare varje år. Bara Langhammars raukar på Fårö lockar varje år omkring 120 000 besökare.

– Det finns ett jätteintresse för att besöka naturen och det är en stor anledning till att folk faktiskt kommer till Gotland. Det har ett stort värde för både besöksnäringen och folkhälsan.

"Man får ta det som är mest akut hela tiden, det gör att annat förfaller."

Gotland har närmare 160 naturreservat, varav många är äldre. Allt från toaletter till friluftsanordningar skulle behöva renoveras, inte minst för att möta krav på tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade. Men det finns inte pengar.

– Man får ta det som är mest akut hela tiden, det gör att annat förfaller, säger Petter Rimfors.

Halverad säsong för nationalparken

En konsekvens är att man i år tvingats halvera säsongen för nationalparken på populära Gotska Sandön – båttrafiken som tidigare har gått maj–september, går nu endast juni–augusti.

– Vi får mycket reaktioner, det är ett tydligt tecken på neddragning. Fågelskådarna vill ju komma i maj så det känns så klart tråkigt.

Länsstyrelserna har ett lagstadgat ansvar att både skydda och förvalta skyddad natur. Men även detta arbete påverkas negativt av nedskärningarna.

I vår granskning vittnar länsstyrelserna om allvarliga brister:

• ”Uppföljning av naturvärden klaras inte av. Naturvärden som vi inte förmår jobba tillräckligt med utifrån resurssituationen är sötvattensmiljöer, skogsmiljöer och hotet från invasiva arter.”
• ”Skador på skogen då ved inte kunnat läggas ut och besökare har tagit ved från skogen där detta inte är tillåtet”.
• ”Områden växer igen vilket leder till att värdefulla arter försvinner. Nya områden kan inte restaureras enligt skötselplan”.
• ”Vi har inte resurser till uppföljning. Det kan innebära att områden man skyddat förlorar sina naturvärden och när vi märker det så är det för sent.”

Samtidigt fortsätter nya reservat att bildas. Sedan 2018 har drygt 500 nya skyddade områden tillkommit i Sverige, en ökning med tio procent. Detta beror dels på Sveriges egna miljömål, dels på EU:s krav på att 30 procent av land och vatten ska skyddas till 2030 för biologisk mångfald. Skyddad natur säkrar rent vatten, pollinering och klimatreglering. Om den skyddas.

– Vi får allt fler reservat att förvalta, men inte mer pengar, konstaterar Erik Granerot vid Länsstyrelsen i Norrbotten.

Skapar en underhållskuld

I Norrbotten finns stora arealer med natur­reservat. En kritisk punkt är att det saknas pengar till att upprätthålla gränsmarkeringarna.

– Det är naturen, det händer saker. Man måste tillbaka och förbättra markeringarna för att människor överhuvudtaget ska veta att de befinner sig i ett reservat. Inte minst för att det är olika lagstiftning, risken är att folk gör sig skyldiga till miljöbrott, säger Erik Granerot.

I fjol bildades närmare 50 nya reservat i Norrbotten, med ytterligare cirka 80 000 hektar som ska skyddas.

– Vi har redan reservat som är lika stora som Blekinge där vi inte har de gränsmarkeringar vi ska ha. Vi försöker trolla med knäna, men det är jättesvårt.

På sikt blir det stora problem, och i slutändan ofta mycket större kostnader.

Riksrevisionen har varnat för att varje uppskjuten åtgärd skapar en “underhållsskuld” som blir svårare – och dyrare – att åtgärda i framtiden. Något som flera av länsstyrelserna också påtalar.

– Som alla husägare vet: slutar man underhålla händer inget dramatiskt de första åren. Men på sikt blir det stora problem, och i slutändan ofta mycket större kostnader, säger Torbjörn Engberg vid Länsstyrelsen i Västernorrland.

Ovana besökare drabbas

Över hälften av länsstyrelserna uppger att anslagen skulle behöva öka med minst 50 procent för att de natur- och upplevelsevärden man har i dag ska bestå. I Norrbotten menar man att det krävs nästan tre gånger så mycket, totalt cirka 50 miljoner – det vill säga den nivå som gällde fram till 2022, före regeringsskiftet.

Men i stället för ökade resurser har länsstyrelserna tvingats dra ner på marknadsföring och tillgänglighet. Enligt Erik Granerot riskerar detta att särskilt drabba nya besökare, som ofta behöver lättillgängliga leder och tydlig skyltning för att våga ge sig ut i naturen.

– Jag upplever att det finns ett ökat intresse för naturen. Och de som inte är vana friluftsmänniskor behöver lättillgängliga stigar och tydliga skyltningar, så att de kan gå en tur utan att vara oroliga för att gå vilse.

Fakta

• Samtliga 21 länsstyrelser har besvarat Magasin Friluftslivs enkätfrågor om vilka konsekvenser de minskade anslagen har fått för skötseln av skyddad natur.
• Närmare 86 procent av landets länsstyrelser bedömer att besökare på de statliga naturreservaten i länet i dag påverkas av bristande resurser.
• På frågan “Om skötselanslaget ligger kvar på denna nivå i tre år, vilka konsekvenser kommer det att få?” uppges bland annat exempel som att känsliga arter och naturvärden försvinner, att underhållsskulden ökar samt att friluftsanordningar kommer behöva tas bort samtidigt som inga nysatsningar görs.
• Andelen av svenskar som är ute i skog och mark varje vecka ökar.  2022 var siffran 40 procent, enligt SCB.
• Antalet besök i Sveriges nationalparker har ökat med över 30 procent sedan 2019, enligt Naturvårdsverket.
• Varje krona investerad i fysisk aktivitet ger nästan fyra kronor tillbaka i hälsoekonomiska vinster, enligt brittisk forskning.
• Den nationella folkhälsoenkäten visar att de som uppger att de mår bra eller mycket bra är utomhus i betydligt större utsträckning än
  de som har dålig hälsa, enligt Folkhälsomyndigheten.
• Friluftsliv och naturturism bidrar med 191 miljarder kronor årligen till svensk ekonomi och 167 000 arbetstillfällen, enligt en studie från Mittuniversitetet.