Så kan strandskyddet luckras upp: ”Finns stora risker”
2025-09-21
Text: Sophie Stigfur
Foto: Unsplash
Strandskyddet ska säkra att alla får röra sig längs stränder och att känsliga ekosystem bevaras. I dag gäller ett generellt förbud mot att bygga inom hundra meter från vatten, men de flesta partier vill nu lätta på reglerna.
I Friluftslivs enkät är det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill behålla dagens strandskydd. Övriga partier vill på olika sätt luckra upp, ofta med hänvisning till att strandskyddet försvårar bostadsbyggande i glesbygd.
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna vill se så kallad differentiering, ett fortsatt nationellt skydd som kan anpassas mer efter lokala förutsättningar.
Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill gå längst och låta kommunerna bestämma själva.
”Det generella strandskyddet bör avskaffas och ersättas med rätten för kommuner att belägga enskilda strandlinjer med skydd” skriver KD.
Över 90 procent av ansökningar beviljas
Den som vill bygga nära vatten söker dispens hos kommunen. Det kan beviljas om man kan visa på särskilda skäl, som att marken redan är bebyggd eller att anläggningen måste ligga vid vattnet. Beslutet går vidare till länsstyrelsen, som kan riva upp det. Överklagas beslutet hamnar ärendet i mark- och miljödomstolen.
Anna Christiernsson är docent i miljörätt och har studerat dispensbeslut i fem kommuner. Hon fann att över 90 procent av ansökningarna beviljades av kommunen. Få ärenden ändrades av länsstyrelsen eller överklagades vidare. Men de ärenden som till slut prövades i mark- och miljödomstolen fick nästan alltid avslag.
– Kommunerna tillämpar inte reglerna som man ska. Strandskyddet är förbudslagstiftning: utgångspunkten ska vara nej och domstolar tillämpar reglerna restriktivt. Men på kommunnivå blir det nästan alltid ja.
Hon exemplifierar med Värmdö kommun, som de senaste fem åren toppat listan över antal beviljade dispenser i Sverige, där en stor del av ansökningarna handlat om att anlägga en brygga.
– Jag blev förvånad över hur många som beviljades. En enda brygga kan visserligen ha en liten påverkan, men många bryggor kan sammantaget ge stor påverkan på miljön.
Forskare varnar för risker när skyddet urholkas
Anna Christiernsson menar att dagens krav på att besluten ska granskas av länsstyrelsen är en viktig säkerhetsmekanism. Miljöforskaren påpekar att strandskyddet är en viktig pusselbit för att nå EU:s miljökrav. Enligt både vattendirektivet och naturvårdsdirektiven ligger Sverige redan långt ifrån målen.
"Det finns stora risker. Tar man bort strandskyddet och det sedan inte återinförs av kommunerna där det behövs kan också allmänhetens tillgång till platserna minska."
Frågan om strandskyddet har debatterats i decennier. Och förändringar har redan gjorts. Kommuner kan i dag peka ut särskilda LIS-områden – landsbygdsutveckling i strandnära lägen – där det är lättare att bygga. Undantagen för jordbruk, fiske och vattenbruk har utvidgats.
I juli i år togs ytterligare ett steg; skyddet gäller inte längre vid mindre sjöar eller smala vattendrag.
När skyddet hävs flyttas bevisbördan till det allmänna. En utveckling som kan få stora konsekvenser om strandskyddet läggs helt i kommunernas händer, menar Christiernsson.
När ansvaret flyttas riskerar skyddet att utebli
I dag måste den som vill bygga bevisa att det finns skäl för dispens. Men om kommunerna får uppdraget att införa skydd, måste kommunerna bevisa varför skyddet behövs.
– Kostnaden för att utreda naturvärden och allmänintressen flyttas då från exploatören till det allmänna. Och eftersom det dras ned på sådana resurser är risken att skyddet uteblir.
Riksrevisionen konstaterade i fjol att även länsstyrelserna redan i dag saknar resurser för att upprätthålla både naturvärden och tillgänglighet.
– Vi kan få mer bebyggelse – och i förlängningen ett läge där man måste betala höga avgifter för att få vistas på stranden.
Ta del av hela partienkäten och läs frågorna här (pdf)
