Kris för svensk natur – bara tre partier vill betala det som krävs
2025-09-21
Text: Sophie Stigfur
Foto: Getty Images
Naturvärden som går förlorade, försämrad tillgänglighet och en växande underhållsskuld som riskerar att bli både dyr och svår att reparera. Det är följden av de minskade anslagen för skötsel av skyddad natur – något som både Riksrevisionen och länsstyrelserna varnat för.
Anslagen för skötsel och friluftsinfrastruktur har minskat med 59 procent under nuvarande mandatperiod, enligt beräkningar från Friluftsfrämjandet och STF. När Friluftsliv tidigare i år granskade konsekvenserna stod det klart att resursbristen märks allt tydligare.
Bara tre partier vill höja anslagen fullt ut
Den parlamentariska Miljömålsberedningen har slagit fast att anslagen behöver höjas med 1,6 miljarder kronor årligen. I vår nya enkät framgår att bara tre partier vill gå hela vägen: Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.
Övriga partier uppger att anslagen bör öka – utan att ange hur mycket.
”Vi binder oss inte till en viss siffra”, skriver Sverigedemokraterna. Kristdemokraterna svarar: ”Det finns många behjärtansvärda aktiviteter som förtjänar samhälleligt stöd”.
Flera partier, däribland Socialdemokraterna, hänvisar till kommande budgetprocess. Moderaterna pekar på det ekonomiska läget.
Konsekvenserna märks redan i naturen
Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över att just V, MP och L är beredda att skjuta till hela summan. För V och MP är klimatfrågan högt på agendan.
– Som mindre oppositionsparti behöver man värna sina specifika frågor. Naturskötsel är inget man vinner val på, men det är en viktig signal till kärnväljarna.
Att även Liberalerna svarar ja gör dem till det enda av regeringspartierna som stödjer en höjning till Miljömålsberedningens nivå.
– L har resursstarka och medvetna väljare, som både värnar individens rätt att vara i naturen och själva utövar friluftsliv. Precis som med V och MP är L också ett mindre parti, och då är det lättare att säga att resurser behövs, säger Madestam.
Konsekvenserna är redan tydliga i fält. Friluftsliv har tidigare rapporterat om hur anordningar förfaller eller avvecklas, vilket innebär bristande säkerhet och sämre upplevelser för besökare. Flera länsstyrelser konstaterar också att resurserna inte räcker för att uppfylla sitt lagstadgade uppdrag – att både bevara naturen och göra de skyddade områdena tillgängliga.
Friluftslivets uppsving möts av ekonomisk broms
Men enligt statsvetaren Jenny Madestam är det inte oväntat att frågan hamnar långt ner på den politiska agendan ändå – särskilt i oroliga tider.
"Naturskydd och friluftsliv saknar en stor, tydlig grupp som blir direkt drabbad. Det handlar inte om folk som dör i vårdköer, konsekvenserna är inte lika påtagliga här och nu. Därför kan man skära ned utan att det märks på samma akuta sätt."
Samtidigt ökar såväl friluftsintresset som trycket på naturen. Sedan 2019 har besöken i Sveriges nationalparker stigit med över 30 procent, och för många orter är naturturismen en viktig del av ekonomin.
Den svenska naturen lyfts ofta fram av politiker som en nationell stolthet och som ett sätt att stärka både psykisk och fysisk hälsa. Ändå saknas alltså pengar för att ens upprätthålla dagens nivå.
Allemansrätten räcker inte som politik
Jenny Madestam menar att det hänger ihop med en föreställning om naturen som något självgående.
– Politiker hänvisar gärna till allemansrätten och talar om allas tillgång till vår fantastiska natur. Men det finns också en syn på det som något privat – naturen finns där, och människor får ordna det själva ungefär. Man ser inte att man behöver underhålla och satsa för att det ska fortleva.
Vad krävs för att frågan ska lyfta politiskt?
– Ofta behövs något drastiskt, som en olycka på grund av bristande underhåll, för att frågan ska få sprängkraft. Politiken styrs krasst av vad som kan ge resultat inom fyra år och vad väljarna skriker högst om. Och den gemene väljaren vill hellre se välfungerande vård än satsningar på friluftsliv.
Ta del av hela partienkäten och läs frågorna här (pdf)
