Fritidskort för unga kan rivas upp efter valet

Text: Sophie Stigfur
Foto: Niclas Vestefjell

500 kronor till en fritidsaktivitet. Det får nu alla barn mellan 8 och 16 år för första gången i september, med regeringens reform Fritidskortet. Pengarna ges årligen och ska säkra barns fritid oavsett föräldrarnas ekonomi. För barn i familjer som får bostadsbidrag är stödet 2 000 kronor.

Kortet skulle ha införts 2024, men sköts upp då det digitala systemet för att hantera kortet både blev mer komplicerat och dyrare än beräknat. Utöver cirka 300 miljoner i uppstartskostnad beräknas reformen kosta omkring 800 miljoner kronor per år.

Remissinstanser har kritiserat satsningen, bland annat för att en tredjedel av kostnaden går till administration. Kritiker har även pekat på att satsningen riskerar att bara gynna barn som redan är aktiva eftersom kortet bara får användas i godkända och kontinuerliga verksamheter.

Fritidskortet visar på tydlig skiljelinje i politiken

Men, vid ett regeringsskifte kan satsningen ryka. Socialdemokraterna vill i stället rikta ett bredare stöd till föreningslivet, med 75 miljoner extra till friluftsorganisationer samt 645 miljoner till barn- och ungdomsidrott. Enligt S riskerar Fritidskortet att underminera föreningslivet.

Jenny Madestam, statsvetare, säger att det handlar om en ideologisk och tydlig skiljelinje: ska man satsa på individen eller på det gemensamma?

– Att ge en peng i handen och låta individen välja är en klassisk borgerlig idé. Det kan gynna den enskilde, som får välja, samt de aktörer som får nya kunder, säger Madestam.

Motargumentet är att 500 kronor om året är väldigt lite pengar och att man kan få mer långsiktighet genom att satsa på utövarna som skapar aktiviteterna.

Lyckat resultat gör det svårare att riva upp kortet

Fritidskortets framtid avgörs dock inte bara av valresultatet, utan även av vilket genomslag reformen får, tror Madestam.

- Om det blir jättelyckat och man kan visa att unga exempelvis blivit mycket mer kulturintresserade på kort tid, så blir det förstås svårare för S att riva upp.

Ta del av hela partienkäten och läs frågorna här (pdf)

Relaterade artiklar

Så kan strandskyddet luckras upp: ”Finns stora risker”

Vem ska bestämma över Sveriges stränder – staten eller kommunerna? En majoritet av riksdagspartierna vill lätta på strandskyddet, trots att forskare varnar för att både natur och allemansrätt kan urholkas.

Kris för svensk natur – bara tre partier vill betala det som krävs

1,6 miljarder – varje år. Det behövs för att Sverige ska klara skötseln av skyddad natur, enligt Miljömålsberedningen. Men i vår enkät duckar de flesta partier frågan.

Så vill partierna forma friluftslivet

Friluftslivet spelar en central roll för både hälsa och hållbar samhällsutveckling. Men utmaningarna är tydliga – barn rör sig allt mindre, den psykiska ohälsan ökar och naturens tillgänglighet ifrågasätts. Med ett år kvar till valet har vi låtit riksdagspartierna svara på tolv aktuella frågor om natur och friluftsliv.