Vilt, vått och vackert

I de gamla snapphaneskogarna har Friluftsfrämjandet i Malmö sin närmaste vildmark. Här får TVM:arna lära sig strömpaddling den hårda vägen och Helge å bjuder på mer dramatik än vad de tänkt sig.

Text: Karin Hylander Foto: Anders Andersson

En sten, som ser förrädiskt liten ut under ytan. En nanosekunds tvekan. Sen ligger Anders Andersson och Björn Mattsson i vattnet. Igen.

Det är dag två på Malmö LA:s kanotfärd och strömpaddlingskurs med tio deltagare från 14 till 53 års ålder. Det är hagel och nordanvind i luften, det är krävande paddling och långt till lägerplatsen – och det är precis vad det här gänget har längtat efter hela långa Skånevintern.

Att paddla sträckan mellan Kornberga kvarn och Osby på den forsrika ån är en gammal tradition för Malmös TVM:are. Ledarna Torbjörn Ängquist och Lars-Gunnar Larsson var med på de klassiska höstlovspaddlingarna redan som 15–16-åringar.

För några år sedan tog de upp äventyrspaddlingen på Helge å igen men numera sker den i slutet av april, från en fredagseftermiddag till och med söndag. Vid den här tiden på året är det tillräckligt varmt samtidigt som det fortfarande är god vattentillgång i ån.

– Bakgrunden till att vi har kört den här kursen i sex-sju år nu är att våra TVM:are gärna åkte till Mörrumsån, som bjuder på ännu tuffare paddling, och kom hem med förstörda kanoter. Risken att någon skulle skada sig fanns också så styrelsen ville förbjuda paddling där, berättar Torbjörn.

– Men då skulle ju ungdomarna bara hitta nya vatten. Vi tyckte det var bättre att istället lära dem hur man paddlar i strömmande vatten.

Snabba beslut

Och en lärorik kurs är det verkligen frågan om. Seniordeltagaren Björn Mattsson är inte ledsen när han i kvällningen har fått upp tältet och hänger kläderna på tork i en död gran.

– Det tog 100 meter innan vi var i första gången i går och sen två gånger i dag. Det känns som otur men statistiskt sett handlar det väl inte om det, skrattar Björn och påpekar att det krävs väldigt snabba beslut under en forspaddling – och att man fattar dem tillsammans.

– Anders och jag paddlar ihop för första gången och är inte jättevana. Däremot har jag paddlat ganska mycket havskajak. Men trots vågorna på havet blir man sällan lika överraskad där. Här kommer farorna så väldigt fort!

Det tog 100 meter innan vi var i första gången i går och sen två gånger i dag. Det känns som otur men statistiskt sett handlar det väl inte om det ...

För några år sedan gjorde han en kompispaddling på Lagans breda, stillastående vatten. Upplevelsen på Helge å är trots plurren både roligare och ger mer att ta med sig hem. Björn är nämligen ledare för en Frilufsargrupp i Malmö och behöver öva upp säkerhetstänket och tekniken inför paddlingen med barnen även om han aldrig skulle ta med dem på lika luriga vatten som det här.

Snart 15-åriga Magda Sjölin är också med på kursen för första gången. Än har hon inte trillat i men hennes packning har gjort det. I skymningen huttrar hon runt och hör med de andra om någon har ett extra liggunderlag att låna ut. Hennes eget ligger plaskblött på en sten, En vattensäng var inte vad hon hade tänkt sig i vindskyddet under sitt första forspaddlingsäventyr. Tidigare har hon bara provat på att paddla kanadensare i kanalen och andra stilla vatten.

– Det här är både roligare och jobbigare än vad jag tänkt mig. Det jobbiga är att packningen blev blöt och så är det svårt att komma fram i forsen om man hamnar motströms, säger Magda.

De vuxna försöker peppa henne. Torbjörn poängterar att de yngsta på kursen – Magda, Hanna och Lisa – är precis på gränsen åldersmässigt. Det krävs en viss armstyrka och att man kan sina paddeltag för att klara Helgeåns utmaningar. Men tjejerna har klarat provet bra.

Visst är det skönt och härligt att vandra men då finns det inget att övervinna, här stöter man på stora utmaningar.

Den stora dammolyckan

Strax intill lägerplatsen brusar ån förbi. En gång i tiden erbjöd stränderna nedströms Hästberga kraftstation fantastiska övernattningsställen, med mjuk mossa och susande granar. Nu står det spretiga trädliket, som Björn har hängt upp sina tre sura ombyten i, i ensamt majestät på ett stort hygge utmed ån.

Det var den 20 november 2010 som den stora dammolyckan utanför Osby inträffade. Kraftverksturbinen började gå på högvarv för att sedan nästan stanna. När vattnet inte kunde passera höjdes nivån i dammen utan att larmet löstes ut eller att dammluckorna öppnades.

Två kanotpaddlare, som övernattat i ett av Skåneledens vindskydd strax intill, såg hur vattnet började tränga igenom vallen. De slog larm men det var för sent.

Massorna bröt igenom. Över en miljon kubikmeter vatten sköljde bort vallen med Skåneledens passage över Helge å och skogen nedströms kraftstationen. Markerna dränktes, en landsvägsbro förstördes och flera gårdar fick evakueras.

På spårlös färd

Strömpaddingen genomförs som en tillämpad kanotfärd där deltagarna även får lära sig hur man färdas spårlöst. När man lämnar en lägerplats ska det inte synas att man har varit där. Eldstaden täcks med de sparade tuvorna. Disken diskas inte i ån utan uppe på land. Matrester grävs ner. Vid toabesök tar man med sig spaden och gräver en toagrop. Eget skräp ska självklart följa med hem men även sådant man kan hitta efter andra.

Till slut sjönk översvämningen undan och ån återtog sitt ursprungliga lopp. Nu är skogen med alla knäckta träd avverkad. De sönderbrutna byggnaderna står övergivna med gapande fönster. Känslan av katastrofområde är påtaglig.

Men nu är det dags att tänka på stundens praktikaliteter. Vindskydden måste upp. En eldstad ska ställas i ordning så att alla får något varmt i magarna efter en lång dags paddling.

I morse var det en tunn isskorpa på hinken vid eldplatsen och rimfrost på fälten runt lägerplatsen. Vad morgondagen bjuder på vet ingen med tanke på det lynniga aprilvädret. Inte mer än en sak: Det blir en lugnare paddling den sista biten ner till Osbysjön, på gott och ont.

– Det bästa på hela året är vår långvandring i fjällen och så den här paddlingen, säger den vane TVM:aren Johan Andersson.

– Visst är det skönt och härligt att vandra men då finns det inget att övervinna, här stöter man på stora utmaningar. Det gör strömpaddlingskursen på Helge å till väldigt mycket av ett äventyr.

Lars-Gunnars bästa tips för en lyckad paddelkurs:

DET VIKTIGASTE är att ledaren paddlar rutten själv först, särskilt om man ska leda en grupp med blandad kunskapsnivå.

UTRUSTA DIG med mycket tålamod, god mat och tillräckligt mycket kläder. Se till att deltagarna också gör det.

GE PLATS för stunder av njutning så att deltagarna vill komma tillbaka även om det har varit tuffa utmaningar på kursen.

AVSLUTA med mindre avancerad paddling. Det ger deltagarna möjlighet att få bekräftelse på vad de har lärt sig och få självförtroendet åter.

Tonåringens drömäventyr

Att dagligen äta musslor och att tälta på en öde ö i en hel månad, är inte varje tonårings sommarlovsdröm. Men när trettonåriga Wilma Kjellkvist bestämmer så är det just det hon vill. Med det viktiga tillägget ridning varje dag.

Sommar i city

Tolv personer, en tanke – en sådan här kväll ska avnjutas utomhus. Denna vanliga vardagkväll kommer hela dussinet att leende dansa genom city – i kajak.

Vatten & paddling

Så kan du fånga hösten i kajaken

Stillhet, krispig luft, värmande sol och kristallklart vatten! Ledaren Maria går igenom vad du ska tänka på när du höstpaddlar.

Paddla, göra eld, övernatta – ett äventyrsdygn

Genom tysta skogar till ljudet av en livlig fors. Fartfyllt och stilla om vartannat. Att paddla kanadensare längs strömmande vatten är ett varierat äventyr. Ledaren Fredrik berättar vad som är bra veta inför turen.