Regionrapport 2026: Så kan regionen stärka folkhälsan genom friluftsliv

• Ladda ner rapporten: Så kan regionen stärka folkhälsan genom friluftsliv.pdf
• Läs mer och delta i lanseringswebbinarium 18 maj kl 8-9

Stillasittande, psykisk ohälsa och ensamhet är tre av vår tids stora folkhälsoutmaningar. Samtidigt vet vi att naturvistelse, rörelse och gemenskap kan göra stor skillnad för människors hälsa och välmående.

I rapporten Så kan regionen stärka folkhälsan genom friluftsliv har Friluftsfrämjandet kartlagt hur landets 21 regioner arbetar med friluftsliv, folkhälsa, regional utveckling och kollektivtrafik. Rapporten visar att det finns en stor folkhälsopotential i naturaktiviteter som ännu inte tas tillvara fullt ut. 

Den visar också något hoppfullt: det finns många goda exempel att inspireras av. Flera regioner har redan utvecklat satsningar på naturaktivitet på recept, friluftsliv i skolan, samverkan med civilsamhället, tillgängliga leder och kollektivtrafik till naturområden. Ingen behöver uppfinna hjulet igen.

Naturen är en underutnyttjad folkhälsoresurs

En ny Novus-undersökning, genomförd på uppdrag av Friluftsfrämjandet, visar att 94 procent av svenskarna anser att vistelse i naturen påverkar hälsa och välmående positivt. 

Den upplevelsen stöds av både forskning och statistik. Folkhälsomyndigheten visar att människor som mår bra är utomhus i betydligt högre grad än personer som uppger dålig hälsa. Myndigheten har också visat att barns vistelse i gröna miljöer kan ge tydliga hälsovinster för både fysisk och psykisk hälsa och utveckling. Naturvårdsverket konstaterar i rapporten Naturen som kraftkälla att personer som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, håller sig friskare och lever längre än personer som bor längre ifrån. 

Samtidigt rör sig fyra av fem barn för lite. Psykisk ohälsa kostar Sverige nästan fem procent av BNP, enligt regeringens handlingsplan, och stillasittandet kan kosta samhället upp till 90 miljarder kronor årligen.
Det gör friluftsliv och naturaktiviteter till en viktig del av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. 

Så arbetar regionerna i dag

Friluftsfrämjandet och tidningen Friluftsliv har frågat landets regioner hur de arbetar för att främja fysisk och psykisk hälsa genom naturaktiviteter. Kartläggningen visar att arbetet varierar stort mellan regionerna. 

Bland annat visar rapporten att: 

• 7 av 21 regioner har en folkhälsostrateg, friluftslivsutvecklare eller liknande med huvuduppgift att främja vistelse i naturen. 
• 8 av 21 regioner använder metoder för naturbaserade insatser kopplade till psykisk hälsa och suicidprevention.
• 5 av 20 svarande regioner har utvecklat Naturaktivitet på recept som en del av Fysisk aktivitet på recept.
• 8 av 20 svarande regioner prioriterar insatser som främjar friluftsliv i förskola, skola och fritidshem.
• 6 av 21 regioner har stöd till ledarledd verksamhet i naturen.
• 9 av 20 svarande regioner tar vara på civilsamhällets och friluftsorganisationers kompetens i omställningen till nära vård.
• 11 av 17 svarande regioner har utrett hur kollektivtrafiken kan bidra till ökat fritidsresande.

Rapporten innehåller också svar från 276 regionpolitiker. Där syns en tydlig vilja att höja ambitionsnivån i flera av frågorna, även om svarsfrekvensen gör att resultaten ska tolkas med försiktighet. 

Små insatser kan göra stor skillnad

Regionerna har en viktig roll i arbetet för en god och jämlik hälsa. De kan bidra genom politiskt förankrade mål, strategiska tjänster, samverkan med kommuner och civilsamhälle, stöd till ledarledd verksamhet och bättre möjligheter att resa kollektivt till natur- och friluftsområden. 

Rapporten visar att mycket redan görs. Den samlar goda exempel från flera regioner och avslutas med konkreta rekommendationer som kan hjälpa fler regioner att arbeta mer systematiskt.

Friluftsfrämjandet rekommenderar bland annat regionerna att:

• anta politiskt förankrade mål och styrdokument.
• tillföra nödvändiga resurser i form av personal och kompetens.
• satsa på naturunderstödda insatser inom vård och omsorg.
• stimulera barns och ungas hälsa och lärande genom naturvistelser.
• ge civilsamhället bättre förutsättningar att skapa gemenskap och stärka folkhälsan.
• utveckla friluftsinfrastruktur och regionala leder.
• säkerställa att det går att resa kollektivt till regionens friluftsområden.
• använda de vägledningar och kunskapssammanställningar som redan finns.

Friluftsliv bidrar till livsglädje, folkhälsa och motståndskraft

Friluftsfrämjandet bidrar varje år med omkring åtta miljoner aktivitetstimmar i naturen, alla ledarledda och i gemenskap. Det kan handla om Skogsmulle, söndagsvandringar, fjälläventyr, paddling, skridskor, naturaktiviteter för psykisk hälsa eller verksamhet där barn får upptäcka rörelseglädje och nyfikenhet i naturen. 

Syftet är detsamma; att genom friluftsliv bidra till livsglädje, folkhälsa och en relation till naturen. På köpet stärks också människors motståndskraft och kunskap inför kriser.

Ingen aktör kan göra allt. Men tillsammans kan regioner, kommuner, friluftsorganisationer, länsstyrelser, myndigheter, regering och riksdag skapa bättre förutsättningar för fler människor att hitta ut i naturen.

Ladda ner rapporten och ta del av kartläggningen, de goda exemplen och Friluftsfrämjandets rekommendationer. 

• Ladda ner rapporten: Så kan regionen stärka folkhälsan genom friluftsliv.pdf
• Läs mer och delta i lanseringswebbinarium 18 maj kl 8-9 

För mer information, synpunkter eller frågor om rapporten

Kontakta Pontus Björkman, författare till rapporten och sakkunnig för friluftspolitiska frågor inom Friluftsfrämjandet: pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se.