Sök på webbplatsen

Hitta lokalavdelning

Som medlem får du

  • Tillgång till Sveriges bredaste utbud av guidade friluftsaktiviteter
  • Stödjer vårt arbete med hela Sveriges friluftsliv, och mycket mer...
Bli medlem

Logga in

Friluftsfrämjandet 125 år - Med rötterna i skidåkningen

2017-08-17

Det började med en kärlekshistoria för grundarna av vår förening i slutet av 1800-talet. De blev hopplöst förälskade i skidåkandet och det sunda och nationalromantiska livet runt sporten. I ett fullkomligt rus drog man igång skidanläggningar, skidskolor, skidresor och social gemenskap.

På 30-talet blev också den alpina skidåkningen en folksport, mycket tack vare dåvarande Skidfrämjandets resor, kurser och anläggningar. Mycket har utvecklats och förändrats sedan starten för 125 år sedan. Men rötterna i skidåkningen bär Friluftsfrämjandet alltid med sig.

Rivstart på flott krog

Den 9 februari 1892 sitter ett celebert gäng på Restaurant du Nord vid Kungsträdgården i Stockholm, ett omtyckt vattenhål för Stockholms borgerskap och kulturpersonligheter.

Man har ekonomiska trassligheter att diskutera. Det är kapten Adolf Heijkenskjöld, professor Johan Widmark, löjtnant Gustav Tottie och Erik Frestadius och aktuarien Per Blomberg. Den just timade Internationella gymnastikfesten i Stockholm har gått back.

»Plötsligt faller talet på skididrottens misär«, berättar aktuarie Blomberg i en gammal årsbok. »Eftersom vi alla var så intresserade av denna härliga idrott beslutade vi att bilda en kommitté.«

Prio ett för kommittén var att arrangera en stor internationell skidtävling i Stockholm. Men varken kunskap, organisation eller lämpligt område finnes. Så Heijkeskjöld beger sig till Holmenkollen för att se och lära och kommer tillbaka begeistrad.

Man riggar till en backe med ett litet gupp vid Sirishof på södra Djurgården. Starten läggs uppe vid Skansen och mål på isen vid Djurgårdsbrunnsviken. 20-talet norrmän inbjudes, mest skidsoldater förlagda i Stockholm, då vi vid den här tiden var i union med Norge. Plus tre finnar och ett par samer.

Allihop åker skjortan av svenskarna, både i backlöpningen (backhopp) och i längdloppet, men publiken – 20 000! – är nöjda, alla utom de icke betalande som står på isen bakom målet. Det milda vädret har gjort att isen sjunker under publiktrycket så pass att »folkmassan till knäna kom i vattnet. Turligt nog brakade inte isen sönder«, mindes Per Blomberg.

Hur gick det då med bildandet? Nytt möte krävdes, denna gång på en annan krog, Hamburger Börs. Där stiftas stadgar och man bestämmer att organisationen skall heta »Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige«.

”Föreningen skall anordna skidtäflingar i Stockholm och andra orter inom landet; arbeta för bildandet af skidlöparklubbar; sörja för att goda och billiga skidor finnas tillgängliga för allmänheten; anställa instruktörer för ungdomens handledande.”


Sen brakar det loss, kan man säga. Eller som vi säger nuförtiden: Låt äventyret börja. Stort grattis Friluftsfrämjandet. Vi ser fram emot att fira tillsammans!

Text: Per Göthlin
Källor: Friluftsfrämjandets Årsböcker, tidningen Friluftsliv, Skidmuseet Västerbotten, Fabian Rimfors, Torsten Söderhorn, Curt Ewert
Foto och teckningar: Einar Forseth, Per Göthlin, Sven Hörnell, Gunnar Larsson, Modin Foto, K. Simms, Stockholms Stadsmuseum, Anders Tapper

 

125-riksgransen.jpg

Störst i fjällen

En gång i tiden var Friluftsfrämjandet störst i fjällanläggningsbranschen. Högfjällshotellen i Storlien, Riksgränsen, Hemavan och 150 andra stugor ägdes av Friluftsfrämjandet och möjliggjorde skidåkning och annat friluftsliv för miljoner människor under några årtionden.

Trots att det 1968 registrerades inte mindre än sammanlagt fyra miljoner besök på Friluftsfrämjandets anläggningar, saknades de ekonomiska resurserna för att utveckla anläggningarna vidare och merparten av dem avyttrades.

Utrustningsoraklet

Vi frågar främjandet! Så tänkte alla som skulle köpa friluftsutrustning en gång i tiden. Föreningens experter var orakel och organisationen utvecklade också egna prylar som skulle underlätta friluftslivet och skidåkningen. Här är några Skidfrämjandets mer kända produkter som föreningen utvecklade på 30-talet.

Umbellinsalvan

Ljusblå rund plåtburk med sol- och köldsalva framtagen i samarbete med Pharmacia och en av främjandets stiftare, ögonläkaren Johan Widmark.

Collijns skiddräkt

”Det är uteslutet att någon snö kan intränga någonstans. Se till att Skidfrämjandets märke och Collijns-etiketten finnas i varje plagg och ni är befriad från alla bekymmer ifråga om skiddräkten.”

Teknikpjäxan

Skidfrämjandets pjäxor, med främjarlogga i guldtryck på skaftet, tillverkades av J. Pehrson & Co i Örebro. I bruksanvisning till varje pjäxa stod: Hela tillverkningen står under Föreningens kontroll.

marken.jpg

Snygga märken

Att pryda ryggsäckar och anoraker med tygoch metallmärken ingav en skön känsla och visade att man gillade friluftslivet. Speciellt som just Friluftsfrämjandets märken var så snygga. Här är några smakprov från 20-talet och framåt.

Kom och fira med oss!

Välkommen att fira med oss, den 4:e oktober kl 13 i Hagaparken i Stockholm. Det blir kaffe, tårta, och Skogsmulles hinderbana. Bland annat.

Anmäl dig här!

Om du vill uppvakta oss...

...önskar vi mer friluftsliv för alla. Du kan i så fall sätta in en gåva på 900176-9, eller swisha till nummer 90101769 – tack!

90-konto - så här gör du

Fira med jubileumskåsan!

För att riktigt sätta guldkant på jubileumsårets alla äventyr har vi tillverkat en klassisk guldfärgad kåsa i begränsad upplaga. Kanske ges den som present till alla som medverkat i en jubileumsaktivitet? Guldkåsan är prydd med vår 125-års logotyp på handtaget och rymmer 2 dl.

Köp i shopen

Så här firar vi 125 år runt om i landet

Visar 0 av 0 äventyr Hittar du inte det du söker? Gör en avancerad sökning.