Vilken skridskovinter!

Fantastisk säsong!

Vi är idag i början av mars och ändå har vi hunnit med ett 30-tal skridskoturer vilken kan jämföras med  förra årets lågvattenmärke då värmen inte tillät oss mer än  vad man kunde räkna på ena handens fingrar.

Vi kom igång tidigt om man inte räknar in den gamla goda tiden när det var längre vintrar.

29/11 tog vi de första skären på Lissma Kvarnsjö utan att det knakade särskilt mycket, vilket annars  inte har varit ovanligt när vi premiäråker. Vi har hunnit åka på 21 olika sjöar men favoriten i är har faktiskt varit vår hemmasjö Orlången som flera gånger erbjudet finfin åkning i soligt väder trots farhågor om överis och blåst. En van bedömare utnämnde nyligen Orlången till Stor-Stockholms bästa skridskosjö. En orsak till betyget är kanske att det finns åtskilliga vikar att besöka liksom en stor flad med vida vyer. Historiska minnesmärken som resterna av Stockholms korvförsvarsanläggning och landshövdingskans grav från 1844, som ligger precis vid stranden, är värda besök.  Fördelen med sjön är ju att man inte behöver åka långa vägar till isen, speciellt trevligt om det visar sig att isen inte är åkbar, vilket faktiskt kan inträffa även om det inte är ofta.

Det var flera år sen vi kunde åka på östersjöis. Det fina kylan i mellandagarna och avsaknad av stark vind gav en perfekt tillväxt av is både på sjöar och i havsvikar

27/12 kunde vi som ystra kalvar skrinna ut på Stavbofjärden som ligger utanför Hölö. För mig framstår turen som säsongens höjdpunkt. Att isen snabbt fylldes av åkare från många föreningar visar vilken sensation chansen att åka på skärgårdsis innebar.

Men det var inte bara frihetskänsla och glädjen att åter stå på saltis som gjorde dagen speciell. Isytan var nästan magiskt slät och hård. När man gled fram över isytan kändes det som man knappt behövde ta några skär över huvud taget. Ett frånskjut och man gled 20 meter utan ansträngning En närmast unik upplevelse speciellt på saltis som oftast är både lite kärv o ojämn, begrepp som skravelis eller tallriksis hör ju till vanligheterna i israpporter

Kolla in minerna på några av deltagarna på turen på bilden nedan så förstår ni kanske hur känslorna var denna magiska dag.

Än hoppas jag på fler fina turer innan den stora vaken öppnar sig och vi alla börjar längta efter nästa vinter och har ni inte börjat med långfärdsskridskor ännu så gör ni givetvis det i höst!

Rune Lindqvist
Grenledare långfärdsskridsko