Satsa mer på friluftsliv i fler naturreservat

Besöktrycket i naturreservaten har lett till ökat slitage, nedskräpning och trängsel. Genom att investera mer för friluftsliv i fler naturreservat kommer allmänheten sprida ut sig bättre, skriver Friluftsfrämjandet

27/4 2021

Den 29 maj är friluftslivets dag. 2021 är också friluftslivets år. Dubbel anledning att fira, förslagsvis i naturen. Vandra, paddla, cykla, klättra, grilla eller bara vara. Men, se upp – för i många naturreservat är det fullt.

Ja, under pandemin har intresset för friluftsliv ökat så mycket att i några av våra mest populära naturreservat är det fullt på parkeringen, trångt på stigarna, överfulla papperskorgar och kö vid eldplatserna.

Vi frågade friluftssamordnarna på länsstyrelserna hur de uppfattar denna trängsel. Ett typiskt svar var ”av de cirka 400 naturreservat som finns i vårt län har ungefär hälften friluftsliv i sitt syfte, varav cirka 10 används så mycket att det påverkar naturen negativt. Och senaste året har det vid 3 naturreservat varit så trångt att det uppstått konflikter mellan besökare och markägare”.

Problemet är att vi samlas i för få naturreservat vilket leder till trängsel, slitage på naturen och konflikter. Ta exemplet ovan, det vore ju bättre att vi använde alla 200 naturreservat som har friluftsliv i sitt syfte ungefär lika mycket.

Samhällets beslutsfattare har en viktig roll i denna utveckling. För att allmänheten ska använda fler naturreservat mer så behövs investeringar i det som Friluftsfrämjandet kallar ”infrastruktur för friluftsliv”. Vi har tagit fram ett förslag på en 10-punkts-lista för naturreservat som syftar till friluftsliv:

Bra förbindelse med kollektivtrafik och cykelväg.
Tydlig information på internet och på platsen, inkl. karta, regler och på flera språk.
Information om allemansrätten.
Bra och tydliga leder för vandring.
Flera bra vindskydd och/eller tältplatser.
Flera bra eldplatser, gärna med ved.
Papperskorgar och toaletter vid ledernas start/slut.
Tystnad, d.v.s. avsaknad av störande bullermiljöer.
Anpassning för funktionsvariation, t.ex. vissa leder för rullstol, på vissa leder bänkar på regelbundet avstånd (250 meter), taktila skyltar, ramp vid brygga, o.s.v.
Extra förutsättningar för friluftsliv, t.ex. parkering och brygga för kanot, klättringsleder, skottad isbana för skridskor, vinterleder för turskidor, nödstuga (på fjället) eller leder för mountainbike, o.s.v.

De naturreservat som har högst besökstryck prickar också av många av punkterna på listan. Om fler naturreservat kan erbjuda punkterna på listan, är vi övertygade om att allmänheten kommer sprida ut sig bättre.

Så inför friluftslivets dag nästa vecka, på friluftslivets år, vill vi uppmana beslutsfattare att investera mer för friluftsliv i fler naturreservat. Om ni har 10 naturreservat med högt besökstryck, investera då i ytterligare 20.

Vi har främjat friluftslivet i snart 130 år, och kan med trygghet hävda att friluftsliv leder till ökad folkhälsa, livsglädje och respekt för naturen. Ganska bra saker för en kommun eller ett län att prioritera. Och investera i.

Lars Lundström, tidigare Generalsekreterare i Friluftsfrämjandet

Erik Lundvik, ordförande i riksstyrelsen Friluftsfrämjandet

Dela

Debattexter

Friluftslyft skulle stärka folkhälsan

I Sverige bor ett friluftsfolk. Nästan alla svenskar anser att friluftsliv är bra för hälsan och sju av tio upplever återhämtning i naturen. Ändå saknar fortfarande 69 procent av landets kommuner en politiskt beslutad plan för arbetet med friluftsfrågor. Det visar undersökningen Sveriges friluftskommun 2023 som Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening (SFK) släppte den 23 augusti.

Friluftslivet hetare än någonsin - var är politiken?

Få fritidsaktiviteter har så hög status som friluftsliv. Samtidigt har vi i sommar sett en debatt där människor som för första gången vill prova på fjällvandring hånas för sin okunskap, och det ökande friluftsintresset har beskrivits som medelklassens nya form av självförverkligande.

Skidanläggningar skapar stora värden för kommuner

Vi har fyra tips till kommunpolitiker som vill framtidssäkra en lokal skidanläggning, skriver Friluftsfrämjandet, Svenska skidanläggningars organisation och Skidförbundet.

Värdet av att lära sig lukta på mossan

Finns det något bättre än att hoppa i vattenpölar, lukta på mossan, klättra i träd? Springa fort genom skogen, stanna upp och bara njuta? Det tycker inte Skogsmulle som i år fyller 65 och firar det genom att fortsätta väcka barns rörelseglädje och nyfikenhet på naturen. Skogsmulles lockrop ”Hej kollikok”, som hörts i så många skogsgläntor med förväntansfulla barn har aldrig varit viktigare än i dag.

”Flertalet svenskar har inte övat inför krissituationer”

Sju av tio svenskar vet om att de har ett ansvar att förbereda sig om krisen kommer. Samtidigt är det bara var tredje som faktiskt har gjort så, visar vår nya undersökning. För första gången på nära 80 år har Sverige en minister för civilt försvar, som måste se till att regeringen stärker hemberedskapen, skriver Kristina Ljungros och Erik Lundvik, Friluftsfrämjandet.

Dags att Sverige får en friluftslivsminister

Trots att nästan alla i Sverige vistas i naturen saknas det fortfarande satsningar på friluftslivet och ett samlat ansvar hos en minister. En utveckling av det organiserade friluftslivet skulle ge stora samhällsvinster. Partierna som nu regeringsförhandlar har ett unikt tillfälle att göra verklighet av sina utfästelser om mer resurser och om att öka farten i friluftsarbetet.

Ett långsiktigt miljö- och hållbarhetsarbete börjar med barnen

I veckan står Sverige värd för FN-mötet Stockholm+50 som ska ha ett särskilt fokus på ungas deltagande. Men verkligheten visar att vi håller på att slarva bort ett av de bästa sätten att få unga mer engagerade i miljö- och klimatarbetet, det skriver Kristina Ljungros, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet.

Skydda barn från stress – öka tillgången till naturupplevelser

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att naturupplevelser leder till en minskning av stress och samtidigt stärka vår självkänsla och uppmärksamhetsförmåga. Detta är ny kunskap som behöver omvandlas till politik som ökar tillgången till friluftsliv i vår vardag, skriver Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet.

Satsa mer på friluftsliv i fler naturreservat

Sju av tio politiker efterfrågar friluftsmärkning för skolor

I en undersökning genomförd av Friluftsfrämjandet efterfrågar nästan sju av tio kommunpolitiker en friluftsmärkning för förskolor och skolor. Friluftsfrämjandets utomhuspedagogik och expertis kan därför vända trenden.