Vandringar våren 2021 Tisdag 2 februari. Så fantastiskt. Denna vackra vinterdag var det 25 som ville gå en tur i Knöde Kölerödsområdet. Vi gick i små grupper för att följa restriktionerna. Vi gick först ner till Knöde Strand och orienterade oss mot Vik-Björholmen i väster och Röra åt öster . Det går en liten fin stig över till stugområdet Köleröd och från Röravägen gick vi den gamla vägen förbi Mokholmen. Per visade oss var Arne Mokholm bott. Många kände till att mopedungdomarna varje år kör ett Mokholm race runt på Tjörn och avslutar på Kyrkogården för att hedra detta gamla Tjörn Original. Tisdag 9 februari Vad gör väl det att det blåser och är kallt. 29 personer vandrade med oss idag förbi Rönnängs brygga och upp till kyrkan som byggdes redan 1795 Den  invigdes samma år  med sitt votivskepp  då även det första barndopet skedde. I Kårevik gick vi upp förbi de nya husen på berget och fortsatte en stig nedanför Rönnängs skola till Båtvik. Där steg Linné iland vid ett av sina besök på Tjörn och for vidare från Gästgiveriet i Bäckevik.  Vi avslutade vandringen med en liten runda upp mot trollstigen och gick ner den nya gångbron till Bygdegården. Tisdag 16/2 Sportlovet som började så fint. Nu är det nära nollan och lite snö har det kommit igen. Ändå är det många som vill gå med oss. Från parkeringen vid Säbygården var det lätt att gå ner mot Säby Ö. Lite svall is ställde inte till med några besvär, isen var lite blöt och inte så värst hal. Vi gick inte ut på öarna utan svängde av mot Breddalen och där var stigen väl trampad. Mitt i backen tog vi in på "Ingelas Stig" upp genom enebacken och passerade alldeles förbi ett grävlingsgryt. Grävlingarna har visst varit ute en liten sväng och gjort spår i snön. Tisdag 23/2 Solen tittade fram lite på vår vandring från Pilanes parkering. Idag var det 29 personer som bildade lämmeltåget med bra Coronaavstånd.  Vi följde grusvägen och sen en fin stig genom ekskogen mot Tådås. Vi tror att det är en gammal ridväg från Hällene till Klövedals kyrka som vi senare passerade. Silva berättade om dopfunten som så småningom hamnade som matho åt grisarna. Berätta inte för någon annan men enligt texten om Klövedals kyrka så kom den till  Ellingseröd gård som vi gick förbi innan vi kom till Långekärrs skola. Sedan kom den till Bildtska hembygdsmuseet Torebo på Orust.  Från kyrkan gick vi den gamla vägen ner mot Vik och kom fram till Kolleröd innan vi passerade Björholmsvägen. Tisdag 2/3 Solen sken och det var en härlig vandring från Almösund. Innan vi gav oss iväg berättade Britt-Marie att byggnationen i Almösund kom igång när petrokemin byggdes ut på 50 - 60 talet. Långt före det, när sillfisket var stort så fanns det trankokeri i bukten vid Runntången Där hade sen Göteborgs stad under många år en sommarkoloni. När den stora flyktingströmmen kom användes lokalerna till asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Den gamla ångbåtsbryggan syntes ute på udden låg bra till mittemot Askeröarna. Tisdag 9/3 Mitt emot Fagerfjällsparken går en stig in i skogen upp till en granplantering där det finns uppbyggda stengrunder. Vad de haft för funktion har jag fått veta genom Mats Lekander som äger skogen. De anlades innan Mats föddes och innehåller sten som brutits upp där det nu är granplantering.  Gamla ridvägar som gick Budalen-Krossekärr, Budalen-Kebene, Budalen-Budals Krapp-Kulanda möts i skogen och där bodde Stickemaja. Berättelsen om henne bifogas som en fil.  Vi kom ner och såg Kurlanda bort mot höger och där följde vi den lilla stigen över berget till Frökärrsmyren och vandringen vände tillbaka mot Fagerfjäll. Någonstans i skogen tappar vi bort var vi ska ta av och kommer ner till Budalen istället för att komma ner alldeles vid bensinstationen. Men vad gör väl det, vi är ju ute för att röra på oss. Tisdag den 16/3 En sån härlig vårdag, lämplig att vandra i Stockevik med Anne som guide och berättare.  Stockevik har varit en betydande plats ända från Kung Alfs tid på 500 talet och långt fram i tiden innan Skärhamn knappt var bebott. Området runt Stockevik är ovanligt rikt på fornlämningar och långröset  som ligger på en bergsrygg är 51 meter långt och 3-4 m brett.. Vi blev guidade till ett par fina bad innanför Grimsholmen och gick från Vittlingskrevan förbi pensionatet som har haft verksamhet för polioskadade. Det gick tom köra med rullstol på spänger hela vägen ner till badstranden. Vandringen fortsatte ner till Goviken där komunen för ett antal år sedan planerat att bygga en marina för 1000 båtar. Som tur var blev planerna skrotade. Den långa raden vandrare var idag 35 personer och det fungerar bra med att vi håller oss på avstånd från varandra. Tisdag 23/3 Dimman hann lätta något innan vi började vår vandring från Lions. Vid Bautastenarna i Tolleby berättade Anne om utgrävningarna som gjordes ...... Där finns flera gravar och man har funnit spänne och sländtrissa vilket tyder på att det även var kvinnor med vid striderna. Skottarna som för längesen landsteg vid Hummersund som vi besökte förra tisdagen anföll  Kung Alf som bodde på Borgeberget i Stordal. När kungen fick höra att skottarna var på väg  samlades  alla stridbara män från Tjörn och de fick också hjälp från Norges sista hedningar som höll till i Morlanda på Orust. Skottarna jagades tillbaka och många blev dödade i Hoga där det finns ett flertal gravar. Vid flykten tillbaka blev skottarna upphunna i Mordrike där Kung Alfs här satte  flottan i brand. De överlevande skottarna förskansade sig i Morik och blev nedslagna till siste man. Tisdag 30/3 32 personer mötte upp vid brukshundsklubben i snålblåsten. Vi följde en liten stig över till Önne och runt Fornborgen på Tippås som är 150-90 m och ligger på en brant klippa i öst-västlig riktning och har branta stup åt alla håll utom mot öster där det finns en förstärkt vall som är 20 m lång 1-3 m bred och 1,5 m hög. Inne på borgområdet fanns en större skreva med god vattentillgång. När vi rundat klippan fortsätter vi ner genom skogen och korsar Budalsvägen och går över ängarna. Uppe på bergssidan nedanför vindsnurran finns en grotta som är 12m djup med en ståhöjd på 8 m som mest. Där lär Michael Koch gömt sig när han blivit avslöjad av kungen då han spatserade i Stockholm med en silverkrycka som var ett byte från en skeppsplundring. Skickar med ett foto som visar var grottan ska finnas. En utmaning att ta med barnbarn och leta efter den Tisdag 6/4 Det blåste snålt när 22 personer gick från Lions. Blåsipporna har börjat sticka upp sina blommor och vi såg även en och annan vitsippa. Uppe vid toppröset läste Anne om utgrävningen som skedde på 1950-talet. Då hittades bland annat svärd spännen och knappar och en kista. Vi har en fantastisk utsikt från toppen, men stannar inte så länge i blåsten. Mot söder finns små rösen som visar oss ner för berget mot Håltetvägen. Syntes tydligt att många är ute i naturen, stigen var rätt bra upptrampad. Grusvägen tar slut vid de gamla fina röda husen som vi kallar Bullerbyn. Därifrån finns två stigar. En går till Tosskärr som är den äldsta kända boplatsen på Tjörn. Men vi följde den andra genom skogen ner till Källdalen och tillbaka till Lions. Tisdag 13/4 Det var flera från Skärhamn som inte gått de olika stigarna upp och ner till masterna och vattentornet. Det blåste lite snålt när vi beundrade utsikten ner mot hamnen och samhället. Skärhamn började bebos på 1700-talet i samband med sillperioderna och det fanns 3 trankokerier. Ett vid ångbåtsbryggan, ett på Skäret och ett vid torget. Det var inte förrän på 1980 talet som befolkningen översteg 2000 personer. Vi gick ner till torget från storskolan och förbi bland annat gamla posten. På Ankarvägen tog vi den lilla stigen upp till Dunkavlemyren. Bodil berättade att när hon gick i skolan och myren frös till så var barnen där och bröt av kaveldunen för att åka skridskor. Från Kapellvägen går Skärhamns Vandringen upp till vattentornet och vidare ner över gamla dansbanan till Tubbeskolan. Tisdag 20/4 En härlig vårvandring från Mölnebo Odlingar lockade 34 deltagare. Vi gick den branta stigen upp i skogen mot Håltets vindskydd. Där har många passat på att ha utomhuskalas i vinter. En hänförande utsikt mötte oss när vi gick grusvägen ner mot Kuballe Östergård där vi korsade Bäckeviksvägen och gick ner mot havet. Där finns flera fina sandstränder och småbåtshamnar som inbjuder till fikapaus. Den väntade vi med tills vi kom till sandstranden nedanför Katrineviks semesterby som  invigdes 1964. Där får alla som arbetar på Katrinefors pappersbruk i Mariestad hyra ett litet hus för några sköna sommarveckor vid havet. Tisdag 28/4 Norske Kungens söner Olov och Harald var tillsammans på Ragnhildsholmen i Kungälv  år 1015 när de nåddes av budet att Kungen hade dött. Den som kom snabbast kom tillbaka till huvudstaden  skulle ärva kungakronan. Harald fick ta den snabbaste båten och valde att gå utomskärs, Olof fick den sämre båten och gick inomskärs upp mot Kyrkesund där landet klövs och blev till Kyrkesunds ränna. Trollen som bodde i berget blev arga  och jagades upp på berget där de  förvandlades till stenstoderna St Olovs valar som står kvar högst uppe på toppen. Olov vann både seglingen och kungakronan enligt sägnen Avslutningen av vårens vandringar blev i Norrmans fina trädgård på väg ner mot Limhall med glass och inköp av några av deras produkter Tack alla ni som har hjälpt till att förgylla våra tisdagar i vår. Vandringar hösten 2021 Tisdag 7 sept Så härligt. Nu är vi igång med våra vandringar. 34 personer klev på färjan till Tjörnekalv. Vi valde att gå över klipporna bort till Lillekalv. Där hade vi tur att träffa Anette Andersson, sommarboende . Hon var så vänlig och bjöd in oss till torget och berättade lite om husen och de som äger dem. Hennes farfar kom dit som skomakare 1904 och det röda huset är fortfarande i släktens ägo. Ingen bor numera permanent på Lillekalv och de hus som kommer ut till salu köps upp för dyra pengar.  Hon guidade oss ner till Spendrups brygga och till Vraviga och visade oss en stig upp på klipporna med utsikt mot Klädesholmen. Vi gick tillbaka mot Storekalv genom skogen och ner mot Lausera där det blåste en frisk vind. Därefter svängde vi in mot Trinemyren och dammen med de röda näckrosorna. Därifrån hade vi en fin utsikt mot Pater Noster, Marstrand och Åstol och då smakade kaffet riktigt gott. 14 september. Det finns många stigar att följa från Billströmska. De som klättrade upp till  Hartippen  beundrade utsikten 360 grader runt.  Anne berättade om konstnären Nordström som bodde nere i Hoga som vi ser nedanför oss.  En av hans tavlor är Hartippen sett från Hoga. En annan från utsikten föreställer Borrebereget i Kållekärr. På Billströmska finns en tavla av konstnären och vi fick även veta en del om Billström. Ner från toppen valde vi att gå den enklare sluttningen mot öster. Vandringen ner genom skogen gav några i gruppen en god skörd av kantareller. (PS vi har ju sagt att vi inte plockar svamp på våra vandringar, men det var svårt att motstå DS) 21 september Trots ett ihållande regn så var det 21 personer som startade från SMU gården. Vid den fina solros planteringen gick vi upp genom frisbee området och kom så småningom ut på  Knödestrandsvägen där vi följde en annan stig ner till Knöde Strand. Det var väldigt disigt men vi orienterade oss runt omkring och såg bryggan som går ut till den lilla ön som vi nådde på en stig genom skogen. Vi fick gå en bit över berget och några hala spänger och kom ner till  sjöbodarna i Valsängs Strand. Sjöbodarna är timrade på 1700-talet och var enligt en skifteskarta från 1837 fanns sju bodar i en klunga och två en bit bort. Två av bodarna revs på 1930 talet och de kvarvarande är skyddade som byggnadsminne sen 1990. Vi gick ett par små stigar mellan vägarna innan vi kom ut till korsningen och gick tillbaka till bilarna. Några av oss passade på att plocka  solrosor och pengarna vi swishade går till en systerby i Spanien. 28 september Regnet hade dragit bort när vi möttes vid Badplatsen i Olsby. Idag var det en kort lättgången vandring längs en skogsstig till gröna ängar och kullar. Vi kom snart ner till Åkerviksvägen som vi följde åt väster. Där en annan stig går ner mot Tyfta stannade vi upp och Anne läste en artikel om skallmätning som skedde på Tjörn på 1950-talet. Goggla "Om Rasbiologi&skallmätning på Tjörn" för att kunna läsa hela artikeln om Bertil Lundman och hans forskning. Vi var 29 personer som vandrade och svettades i sensommarvärmen. Tisdagen den 5 oktober, träffades vi vid Röra Strands brygga och vandrade längs Mjölkeviks kile för att runda Hiås Berget, inte att förväxla med Heås.  Vi berättade om Röra Strand som tidigare kallades för Sandvika eller Vita linjen. Det har funnits 3 trankokerier, bad hus, krog( där man kunde dricka Pekadang och Flipp) och affär. Vägen till Röra Stand byggdes 1935 och då även ångbåtsbryggan Tisdagen 12/10 I detta härliga Brittsommarväder var det 33 glada vandrare som var med på en fin vandring i BROK. Den fina cykelleden från Säbygården är lätt att vandra och vi gick över vid Brog stenar till ekskogen i Hammardalen.  Vi gjorde ett besök i "Ommen" (ugnen) grottan där Krogh från Brog enligt sägnen gömt sej efter att ha slagit ihjäl sin ovän Brant i Kärrslätt. Istället för cykelvägen följde vi en stig, som kallas Genvägen, upp runt berget . Anita visade oss också upp på en utsiktsplats där hela Säby Kile låg nedanför oss. Tisdag 19/10 Prognosen visade duggregn och disigt väder inför vår vandring på Klädesholmen, men 21 personer var sugna på att gå en runda. Vi försökte hitta en del av alla genvägar mellan husen men  fick vända om ibland. Klädesholmen spelade en avgörande roll under sillperioderna på 1500 talet, senare delen av 1700 talet och början av 1800 talet . Sillen innebar välstånd och utveckling. Som mest har det funnits 25 konservfabriker på Klädesholmen. Tisdag 26/10 Det blev en jättefin vandring i det fina höstvädret. Hällristningen i Åseby består av  33 skepp både enklare och med bubbla sidolinjer och sjömän. Platsen är utmärkt med en röd stolpe men det finns ingen information att läsa där. Gånggriften som är belägen lite högre upp på berget är 10 m i diameter och kammaren i mitten är 4 - 2 m och består av tvärställda stenar med två stora takblock. En rektangulär och en triangelformad. Gå gärna in på Riksantikvarieämbetet fornsök och scrolla ner till Tjörn så ser ni att det finns otroligt många fornlämningar i vårt närområde. Fortsättningen på vandringen gick längs en traktorväg runt berget. Vi valde att följa en väl upptrampad stig genom skogen mot Tjärna. Tyvärr slutade den i intet men vi hittade en lättgången skog och kom tillbaka till traktorvägen.  Tisdag 2/11 19 personer gick med oss idag på  en härlig skogsvandring från Viks Ödegärde. I Limhall som varit ett fiskeläge utan bilväg till 1950 talet gick vi den branta Kubbers Li upp mot Skogsborg och följde den gamla vägen bort mot Ällingseröd med en liten avstickare genom den fina tallskogen. Uppmärksamma vandrare hittade tom en bergssida med hällristningar med minst 3 skepp. Har kollat på Fornsök men vad jag kan se finns den inte med där. Tisdag 9/11 Man ångrar aldrig en vandring. Det tror jag alla 17 som var med idag kände när vi gick i de fina skogarna mellan Sundsby säteri och Mjörnvägen. Det regnade nästan hela tiden men det var så vackert med alla våta löv under träden.  Vid springare eken berättade Anne om kung Alf och striderna som utkämpades för 400 år sen. Ett sändebud från Kung Haldar som härskade på Orust skickades iväg för att informera om att hjälp  skulle komma från Orust. Enligt berättelsen störtade han på sluttningen där Springare eken ännu står kvar. Tisdag 16/11 Även idag fick vi gå i duggregn, men det hindrade inte 17 personer att möta upp vid den gamla kiosken på Ingamaj och Evalds tomt. Vi hade frågat om vi kunde parkera  en massa bilar där för att gå upp mot Stenkrossen.  I den branta backen upp mot ängen fick vi igång pulsen ordentligt. På sydsidan av våtmarkerna vid Håltetvägen följde vi traktorvägen ända bort till "Bullerbyn" där stigen delar sej mot Källdalen eller Tosskärr. Vi gick genom den fina skogen till Tosskärr där Sveriges äldsta bosättning finns. Den är 10.000 år gammal och grävdes ut på 1980 talet. Fynden som då hittades förvaras på museum i Göteborg. Havsnivån ligger idag ca 25 meter lägre så denna bosättning låg sjönära. Tisdag 23/11 Som vanligt var det många som ville vandra med oss. Detta blev sista vandringen för i år och började vid Bygdegården i Sibräcka. Anne berättade en fantastisk historia från 1700-talet då en holländare ville valla in hela Breviks Kile och med hjälp av väderkvarns drivna pumpverk få bort havsvattnet. Det är ju ett sätt som Holland vunnit stora områden från havet och gett landet en större yta. Trots utsikten att få mer odlingsbar åkermark backade tjörnborna. De var rädda om betesmarkerna som låg på sluttningen ner mot viken. Även i modern tid har det funnits planer på att använda viken till båthamn för utskeppning av steriliserat gods från Radona. Som tur var så blev det inget då heller, idag kan vi njuta av en vik rik på fåglar och tystnad .