Tisdagsvandringar vår och höst 2020 Första vandringen Tisdag 4 februari startade vi från Rönnängs bygdegård. Gick upp på den nya vandringsleden till Tuvesätts naturreservat, tittade på torpruiner och läste om torparnas levandsöden. Vi avvek från leden och till Tosskär där  en av Sveriges nya äldsta boplatser finns. Vi hittade tillbaka till leden och fortsatte den till Klädesholmens  nya kyrkogård. Därifrån gick ner till Stansvik och gick på bryggorna till Bygdegården Tisdag 11 februari Solen tittade fram ibland när vandrade i Kållekärr. Vi gick gångvägen upp genom bostadsområdet och vek in i skogen vid "Harriets Äng" där det var väldigt blött. Idag har vi SKOGSBADAT som det är så populärt att göra. Fick också en lektion i vad naturen bjuder. 3 blad av harsyra täcker dagsbehovet av C vitamin. Läser på Skogsskafferiets hemsida att bladen kan användas som smakförstärkare i sås. Går bra ihop med russin och äpple till efterrätter. Kan blandas med vatten till måltidsdryck. Vi vek av ner mot Kåtorp och gick härliga mossbevuxna stigar tillbaka till övre delen av samhället som mestadels byggdes på 1970-talet.  Tisdag 18 februari Så fick vi då en solig vandring mellan regndagarna. Det var många som mötte upp vid parkeringen i Södra Kroksdal. Vi gick vägen genom bostadsområdet förbi Agnetas och Hans hus och gick sen den lilla stigen ner till vägen mot Röavallen. Vi svängde in mot Rösseldalen och gick traktorvägen upp till Bö Tjärn. Vid vindskyddet stannade vi upp en liten stund och berättade om familjen som bott i Främjarnas torp på 1920 -40 talet. Som var så vanligt  förr så sov föräldrar och 5 barn i kammaren och köket och finrummet var inte uppvärmt. På tillbakavägen gick vi genom skogen ut till traktorvägen. Tisdag 25 februari Ingen tisdag är den andra lik. Denna gången bjöds vi på snöblandat regn. Ändå var det 3 friskusar som mötte upp vid Boab. Gemensamt beslutade de att ta en egen tur i Skärhamn och Anne och Silva fick ju kolla så ingen stod och väntade vid brukshundsklubbens parkering. När vi ändå var där så letade vi upp grottan som finns under vindsnurran vid Heås. Kanske vi lägger en svår vandring dit framåt hösten. Tisdag 3 mars Det blev en jättefin vandring på Mjörn från stora parkeringen förbi grillplatsen där blåsipporna börjat titta fram. Vi följde en stig ner mot Änghagen och fortsatte ner till Sjövik där det fanns en fin karta över området runt Stigfjorden. Vi gick bitvis på vägarna men på flera ställen svängde vi in på mindre skogsstigar. Tisdag 10 mars Enligt väderleksrapporten skulle det bli lite regn, men det kom ändå några som ville gå med oss till ishuset i Tolleby. Innan det fanns kyl o frys togs  det upp isblock ur Tolleby Tjärn som transporterades över vägen till ett stort islager. Där förvarades isen hela året och kördes iväg till båtar och fiskindustri i bl a Rönnäng och på Åstol. Där restaurangen nu ligger på Rönnängs brygga låg ett ishus och  rökeriet på åstol  fungerade förr som ishus Tisdag 17 mars En gråmulen dag var det ändå några som ville gå med oss. Vi startade från missionshuset i Hjälteby och gick upp till den fina ängen med all rostig konst och bikupor. Vi svängde av på en gammal stensatt väg ner mot Sörby där vi hade en bra utsikt över Valla hed och de olika byarna. Vi tittade också in i Sörby grotta och läste berättelsen om den ledsna jätten som inte visste hur han skulle göra med sitt stora grötfat. Strax efter grottan gick vi över det branta bergspasset och kom ner mot dalgången öster om Fjällebro. I skogskanten följde vi en härlig djurstig tillbaka mot Vätan och Hjälteby. Tisdag 24 mars Roligt att så många vill fortsätta vandra med oss ute i skog o mark trots coronatider. Idag parkerade vi uppe vid Brukshundsklubben nära Heås. På den höga klippan vid Svaleberget har det funnits en fornborg och man kan se rester av stenmurar på östra sidan. Vi gick dock inte upp dit, men passerade nedanför klätterväggen där det finns massor av fästen för linor om man vill prova klättring.  Prästedammen var väl vattenfylld och vi följde dalen bort till Höggeröd där vi kunde orienterade oss. Strax innan gården gick vi in på skogsvägen och sen följde vi en fin djurstig tillbaka till bilarna. Tisdag 31 mars Det var många som mötte upp vid grinden vid Tolleby Tjärn och gick med oss på olika skogsstigar bort till Olsby slott. Borgen, på den branta klippan långt in i vattenmagasinet Järn mellan Tolleby och Tyfta, anlades  förmodligen redan under Folkvandringstiden 400-500 e Kr. Då var havsnivån 20-30 m högre än idag och det gick att segla ända in till borgen. Det finns två olika vägar att komma upp på klippan och vi valde att gå upp från öster. Däruppe är det en fantastisk utsikt ner över dalgången och ut mot Aröd. På 40 talet fanns det ingen skog runt klippan som du kan se bilden tagen från söder.  Tisdag 7 april Vårens sista vandring blev i Knöde en solig dag.Vi gjorde en avstickare ända ner till Knöde Strand. Är ni ute på cykeltur så kan vi verkligen rekommendera denna lilla väg Vi har beslutat att inte arrangera fler gemensamma vandringar. Naturen finns utanför knuten så gå ut på egna rundor. Gör som vi brukar göra när vi rekar. Hittar ni en stig så följ den för att se vart den leder. I värsta fall är det bara att vända. Några tips vi kan ge er på markerade vandringar är Säbyleden ut till stenstugan, Sundsbylederna, det finns flera olika turer markerade, Bö Tjärn runt från olika håll, Vindskyddet ovanför ridhuset i Gunneby, Den nya vägen mellan Rönnäng och Bleket i Tosskärrs område,  Tack ni som varit med på vandringarna i vår.  Hösten 2020 Tisdag 1 september En sån härlig start på vandringarna. Det var 23 personer som mötte upp vid färjan över till Härön. Vandringen blev ca 10 km på olika underlag. Vi valde att gå den bitvis steniga och knaggliga vägen förbi Häröbåge  ut till gården Änga som brukas som på gamla tider med odlingar och slåtterängar. I anslutning till gården har Friluftsfrämjandet byggt ett vindskydd som lockade några till att kanske ta med barnbarn för en övernattning. En helt nyröjd stig gick genom dalgången ner till Rockvik på västsidan. Där var det gott att ta en lite längre rast med ett dopp ute på udden och njuta av fikat. Efter en härlig rast gick vi den nyrösade leden mot Häröns högsta berg, där det är en fantastisk utsikt över havet. Kom förbi gården Änga och gick den lite längre men enklare vägen förbi den andra bosättningen Gården där Häröns första bosättning kunnat bevisas redan 1582. Tisdag 8 september Det var en blåsig dag men det hindrade inte 17 personer att gå med från Kroksdal.  Hade underskattat hur lång vandringen  kunde bli och det blev drygt 6 km. Vi stannade till vid torpet och Anne berättade hur man gör sig av med en gammal tomte. Vi läste även Edit Nilssons berättelse om hur det hade varit att växa upp på torpet på tidigt 1900 tal. 7 barn föddes i den lilla stugan. Sängar och soffor stod i den lilla kammaren och köket. Finrummet användes inte i vardagslag. Tisdag 15 september Vi träffades vid Klövedals kyrka för att ta den gamla vägen ner till Vik. Idag fick vi verkligen lära oss att genväg är senväg när vi försökte gå längs strandkanten till badplatsen vid Viks Kile. Det blev bara att vända om och snika oss förbi en gård och fråga oss fram. Anne berättade att Vik omtalades redan på 1300-talet och att Margareta Hvitfeldt  även ägde detta område. Vägen upp till Tranerös är både brant och hal på en del ställen. Uppe vid toppen finns en gästbok att skriva i. På Pingstdagen kl 12 är det tradition att gå upp till röset. Tyvärr hade vi oturen att det var rätt så dimmigt och dålig sikt från toppen. Det finns många rösen i området och de flesta är tydligen från bronsåldern då havsnivån var ca 30 m högre än idag. Tisdag 22 september Massor av bilar på parkeringen vid ridhuset och vi fick en härlig dag i skogen tillsammans med 15 vandrare. Vi gick utefter stranden och den branta stigningen upp på berget. När vi pustade ut på toppen läste Silva om hur nyttigt det är att skogsbada. Vi blir mer avspända, får bättre sömn, blodtrycket regleras, hjärta och blodkärl främjas, koncentration och minne förbättras och vi får mer energi. Helst ska vi ta en timma på oss och bara ligga ute i naturen och känna in alla sinnen. Det får bli en annan gång. Tisdag 29 september En sån underbar dag vi hade i skogarna runt Villekärr. Det var rekord för våra vandringar, 24 som ville gå med oss. Som utlovat så var det en hel del stängsel och grindar att passera. Krypa under eller kliva över. Mestadels vandrade vi  på skogsstigar bara några 100 m på en grusväg innan vi tog av upp i skogen och kom tillbaka till Edvardssons. Tisdag 6 oktober Åter en härlig vandring i naturen. Skogarna på Hakenäset är jättehärliga att gå i. På väg ner mot Bökeviken hittade vi några fina exemplar av Bohusläns landskapssvamp Öronmussling. Den har en liten smak av bacon och kallas ibland baconsvamp. Går bra att äta men inte i stora mängder.   Nere vid Bökeviken beundrade vi sköldpaddan och krokodilen innan vi vände tillbaka mot bilarna. I en liten berättelse av Ernst Manker, född 1893 i Valla på Tjörn, fick vi veta att Holmberg som betraktas som Bohusläns ryktbare beskrivare har  sagt  "Ehvad wi fästa oss wid ortens naturbeskaffenhet, dess historia eller dess befolkning,måste wi betrakta denna ö såsom den märkvärdigaste fläck af Bohuslän." Tisdag 13 oktober Denna gång gick vi från Boab genom lövsalen ner till Inre holmen på Toftenäset. Flera av de 19 vandrarna som har gått i området flera gånger hittade en hel del stigar så vandringen blev 6 km i det fina naturvårdsområdet som bildades 1994. Men Toftenäs var känt långt tidigare. Redan 1594 landsteg biskop Jens vid Tofenäs Strand. Trankokeri har funnits i området och där finns även en sötvattenskälla. Tisdag 20 oktober Trots att det var en höstrusk dag så var vi 17 vandrare som startade vid badplatsen i Olsby. Vi gick en liten stig ner till Rösselviksstrand där det funnits trankokerier både på 1700 och 1800 talet. Små grusvägar och fina skogsstigar förbinder stugområdena förbi Gåse Knöde Strand, Oxeviken ända bort till Ulketången och Torkels Huvud.. Men vi valde att ta några småvägar och stigar som Per kände till  från Oxeviken upp mot Rössselviksvägen. Därifrån följde vi vägen tillbaka till bilarna. Tisdag 27 oktober Regnstänken på förmiddagen till trots så träffades 21 vandrings sugna på Häggvallskolans parkering. Motionsslingan gick brant upp genom skogen där vi hade tänkt svänga in på en annan stig som går ner genom stugområdet. Vi kom lite fel men hittade snart in på rätt stig. Nere vid havsviken gick vi cykelvägen bort till Buhalla. Där fick vi ge oss på en ny skogsbacke och kom över på östsidan och fick utsikt mot Saltholmarna. De två öarna som ligger väster om Lilla Brattön. Nere i dalgången mot Häggvall följde vi gärdesvägen för att så småningom komma tillbaka upp i skogarna mot motionsslingan och Häggvallskolan. Det var en del backar upp och ner och enligt Ann-Kristins app hade vi gått 24 våningar och 6,8 km Tisdag 3 november I ett strålande höstväder vandrade 31 personer med oss på en härlig skogspromenad . Där skogen slutar på cykelleden mot Säby svängde vi in på stigen ner till Breviks Kile. En skogsväg gick förbi det lilla rödmålade torpet och den enorma rododendronbusken. Stigar finns det gott om på Tjörn och vi följde en ny skogsstig och kom tillbaka ner till cykelvägen tillbaka mot parkeringen. Ta en tur längs cykelleden vid jultid, då är skogen förvandlad till Tomteskog. Tisdag 10 november Sundsbyleden som är så väl markerad och enkel att hitta till, lockade 17 vandrare. Flera hade inte gått här tidigare. Det var blött och slipprigt att ta sej upp för berget på västra sidan. Anne läste en del av historierna runt Margaretha Hwitfeldt. Från säteriet tillbaka till parkeringen gick vi längs med karpdammen som nu håller på att rensas upp. Tisdag 17november MAN ÅNGRAR ALDRIG EN VANDRING.  Hela morgonen och förmiddagen regnade det. Ändå var vi 15 personer som mötte upp vid kolonin i Sunna som ägs av Karlstads kommun.  Vi delade upp oss i två grupper för att följa de rekommendationer vi fick till oss i går på regeringens presskonferens om högst 8 personer på ordnade aktiviteter. Det finns en hel del vägar och skogsstigar som tidigare var skolväg och kyrkväg från Limhall bort mot Långekärr där vi korsade stora vägen. En ny skogsstig tog oss upp till gravfältet i Pilane, som vi gick tvärs över och klättrade över en stätta och kom ut på cykelleden som går ner till Kyrkesund. Och tänk då slutade det regna.  Detta kommer att vara vår sista vandring för i höst. Alltså ingen avslutning med glögg och lussekatter som vi haft tidigare år.