Från hård vind på kalfjället till vindstilla och sol. Stugtur från Kebnekaise till Saltoluokta, 1-10 april 2011

Lördag 2 april
På eftermiddagen var vi framme på Kebnekaise fjällstation. Där pågick avslutningen av ”Kebnekaise Classic”. Vi gav oss iväg på en kort tur för att testa skidorna och öva vindsäcksuppsättning.

 

Söndag 3 april
När vi startade från fjällstationen mot Singi blåste det 15m/s i medelvind och 18m/s i byarna

I övre delen av Ladtjovagge blev det ont om snö, så fick ta av skidorna och gå en bit.

Vi tog lunch i något sånär lä av några stora stenblock.

När vi var på väg mot ledens högsta punkt måste vi ta spjärn mot vindbyarna för att inte blåsa omkull. Det isiga föret gjorde det inte lättare, så stighudarna kom väl till pass

Sedan kunde vi glida utför, fast långsamt på grund av motvinden, mot Singistugorna. Det var mycket skönt att komma in i stugan och slippa blåsten.

Måndag 4 april
Vi hade redan kvällen innan skrinlagt planerna på att bestiga Kebnekaise, vilket visade sig vara rätt beslut. Visserligen hade vinden mojnat under natten, men sikten var inte lämpad för topp-bestigningar. I stället gav sig 8 av deltagarna iväg mot Guobirvagge.

Vi tog lunch på en barblåst kulle med utsikt mot Rabot's glaciär, som vi bara såg nedre delen av. Till en början tittade solen fram och vi såg tre renar högst uppe på Goubirčohka och undrade vad de kunde hitta däruppe.

En talgoxe dök plötsligt upp som från ingenstans och började leta mat omkring oss. Vi matade den med de smulor som fanns kvar.

Vi gled i behaglig fart tillbaka nerför Guobirvagge, trots att man inte såg några konturer, allt var lika vitt. Tillbaka vid stugorna kunde vi njuta en stund i solen. Fyra hundspann anlände till stugan och så även talgoxen som snart kunde frossa på smulor av hundmat.
 

hej