Friluftsfrämjandets historia i Sverige och den lokala historien i Märsta-Sigtuna

Friluftsfrämjandet bildades 1892. Det hette då:
"Riksföreningen för skidlöpningens främjande i Sverige"

Som jämförelse kan nämnas att STF – Svenska Turistföreningen bildades 1885 och Svenska Idrottsförbundet bildades 1895. Svenska Skidförbundet (en direkt utväxt från Friluftsfrämjandet) bildades 1908.

"Den skidande lappen" tecknades år 1900 av konstnären Johan Tirén, känd för sina skildringar av samernas liv. Teckningen gjordes för Riksföreningen för skidlöpnings främjandes första förtjänstmedalj. Den skidande lappen kom också med på årsbokens omslag och har sedan dess varit vår symbol och logotype.

Friluftsfrämjandet bildades rent formellt den 23 mars 1892 på restaurang Hamburger Börs i Stockholm. Den första styrelsen (eller kommittén) hade sex medlemmar. Fyra militärer, en professor och en aktuarie (försäkringstjänsteman). Styrelsen fick sitt säte i Stockholm. Det huvudsakliga målet för verksamheten var att gynna skidåkning. Skidåkningen skedde under den här tiden nära hemmet, men flyttades senare upp mot fjällvärlden.

Man kan notera att Abisko Fjällstation kom till 1903, Vålådalen 1923 och Helags Fjällhotell i Ljungdalen 1930. 

Vårt namn ändrades 1938 till: "Skid och Friluftsfrämjandet", för att år 1975 döpas om till "Friluftsfrämjandet". I modern tid spelar skidåkningen mindre roll, men den finns fortfarande nämnd i Friluftsfrämjandets ändamålsparagraf.

Det tidiga Friluftsfrämjandet engagerade endast vuxna, ofta män och ofta militärer. Skidåkningen var som sagt i fokus. Under senare tid förknippas Friluftsfrämjandet mer med barn och då främst med Skogsmulle som startade 1957. Tjugosju tusen barn var engagerade i Mulle 1968 och höjdpunkten nåddes 1980 då 100 tusen barn deltog i Mulle. Verksamheten byggde på hemmavarande mammor.

Friluftsfrämjandet av idag är den organisation i Sverige, kopplad  till friluftsliv, som erbjuder sina medlemmar det i särklass mest varierade aktivitetsutbudet.

Friluftsfrämjandet moderniseras i raskt takt under 2000-talet. Fokus ligger numera på,  verksamhetsutveckling, utbildning, kvalitetssäkring och kommunikation mellan människor.

För att kunna producera en attraktiv verksamhet måste vi i högre grad vara redo att ta betalt för upplevelserna. Vi måste också ägna ökad tid till markandsföring. 

Våra ledare är den spetskompetetens som kommer att föra Friluftsfrämjandet framåt och funktionärerna är det underliggande fundament som gör denna utveckling möjlig.

Vad är det som gäller för Friluftsfrämjandet just nu? Tillväxt med hög kvalitet. Barnens och familjens del i Friluftsfrämjandet måste stärkas och vi måste samtidigt synas mer i samhället.

Friluftsfrämjandet, Sverige har idag ca 90.000 medlemmar. Vi är indelade sex geografiska regioner och det finns ca 400 lokalavdelningar i hela landet. Det kan noteras att på 80-talet hade Friluftsfrämjandet fler medlemmar. Detta berodde mycket på Skogsmulle.

Vi tillhör själva Region Mälardalen, med över 60 lokalavderlningar och ett medlemsantal som består av en tredjedel av Friluftsfrämjandets total i Sverige.


Det första länsförbundet (distriktet) bildades 1897 i Norrbotten. Fler länsförbund tillkom snabbt i Norrland. Därmed decentraliserades makten i högre utsträckning. Den första lokalavdelning bildades i Stockholm 1930.

Friluftsfrämjandet i Sverige styrs av Riksstämman. Riksstämman hålls vart tredje år. Som komplement håller Friluftsfrämjandet en årsstämma varje år. Detta för att följa upp att riktlinjerna från Riksstämman följes. Årsstämma sker även inom Region Mälardalen samt inom samtliga lokalavdelningar. Styrelser är etablerade på samtliga nivåer. Styrelserna säkerställer Friluftsfrämjandets totala funktion, totala ansvarsåtagande och har samtidigt som uppgift att utveckla verksamheten..

Friluftsfrämjandet är en ideell organisation utan vinstsyfte. Vi bedriver vår verksamhet utan tävlingsinslag. Alla medlemmar ska, oavsett ålder och kompetens, kunna delta efter egen förmåga.

Medlemmar i Friluftsfrämjandet har möjighet att delta vid aktiviteter, organiserade av Friluftsfrämjandet, oavsett var i landet man befinner sig.

Glädje och frivillighet ska gälla i hela verksamheten.

Friluftsfrämjandet i Märsta-Sigtuna

Vår lokalavdelning bildades 18 april 1958. Till att börja med hade vi endast 7 medlemmar. Alla var herrar. Dom planerade att, på söndagarna,  ta på sig stövlarna och gå ut i skogen för att grilla korv.

Utvecklingen gick dock snabbt framåt och redan 1959 bildades en TVM-grupp för ungdom - (Tre Vildmarksmål). En damsektion bildades också 1959 och man tecknade avtal att få hyra Lövstaholmsstugan. År 1974 flyttade vi till vandrartorpet Björnkälla i Rävsta naturreservat. Tyvärr brann Björnkälla ned 2005 genom en anlagd brand. Sigtuna Kommun försåg oss dock med ett nytt vandrartorp, Embarsboda, under 2006. Vid Embarsboda har vi öppet söndagar mellan 11.00-15.00. Vi erbjuder fika med bröd samt en grilleld. Vi arrangerar också tipspromenader på söndagarna vid Embarsboda.

Verksamheten är  igång under hela året, med undantag för julhelgen och månaderna juni-juli-augusti.

Vårt kansli har i tiden legat på fyra ställen i Märsta. Under 50-60-talen höll vi till i källarlokal på Södergatan. Under 70-talet ställde kommunen upp med lokal vid Frejgården i Valsta. På 80-talet flyttade vi til l"Muren" på Tingvallavägen och slutligen på 2000-talet kom vi till kommunens lokaler på Östra Bangatan i Märsta.

Idag har Friluftsfrämjandet i Märsta-Sigtuna en mycket bred verksamhet för såväl barn som vuxna. Vårt medlemsantal ligger kring 600 personer.    

Karl-Erik Sturebrant