Stora småäventyr

– Mamma? Det är treåringen som ropar från sin säng.

– Ja, vad är det? Du ska sova nu, det är sent. Jag hör irritationen i min egen röst.

– Men jag vill bara berätta en sak. Vet du, jag har sovit i tält. På fjället. Jag borstade tänderna, ute. Hans röst är förundrad, och stolt. Jag kan inte vara irriterad längre. Jag kan inte ens med att påpeka att jag vet, jag var med. Jag sov i tältet bredvid. Jag bara ler. 

Vi lovade oss själva att ta det väldigt lugnt den här somma­ren. Inte ha några stora planer, inte göra några långa resor eller upptäcka så mycket nytt. Bara vila, umgås, återhämta. Omständig­heterna krävde det. Men en sak ville jag inte förhandla bort. Jag ville sova i tält på fjället, hela familjen.

När treåringen långt in i oktober fortfarande är så tagen av detta att han måste spontanprata om det mitt i läggningen vet jag att det var rätt. Att vi tog bilen till Storulvån, åt middag på fjällstationen och sedan gick någon ynka kilometer innan vi slog upp våra tält och tände vår lägereld, det förändrar inte hans upplevelse. Inte min heller egentligen. Det kan låta som en klyscha att de största upp­levelserna inte alltid går att finna i antal höjdmetrar eller avverkad sträcka. De kan istället gömma sig precis runt hörnet. Klyscha eller ej, det är hur som helst sant. När treåringen bäddar ner sig i sovsäcken bredvid sin pappa och sömnigt mumlar ”jag ska sova ute, det har jag aldrig gjort” spelar det ingen som helst roll att bilen står fem minuters språngmarsch bort. Vår upplevelse hade inte varit större eller mer innerlig om vi så hade befunnit oss vid Mount Everests basecamp.

Att ägna sig åt friluftsliv tillsammans med sina barn, särskilt om de är flera stycken, vet jag att många tänker ska vara krångligt. Och det kan det absolut vara. Gnäll, syskonbråk och krockande intressesfärer är inget som försvinner bara för att familjen lämnar vardagsrummet, tro mig. Så se till att hålla det enkelt.

»Vår upplevelse hade inte varit större eller mer innerlig om vi så hade befunnit oss vid Mount Everests basecamp.«

Våra barn gillar att grilla pinnbröd. Oftast blir vårt friluftsliv inte större än så. Vi eldar, täljer några grillpinnar och misslyckas återigen med att få till den där perfekta gyllenbruna finishen på brödet. Inte jätteavancerat. Men det ger barnen lek och rörelse utomhus, de ger dem en vana att hantera kniv och elda klokt och de får med sig att skogen finns där för dem, när de behöver den. Krångligare än så behöver det inte vara. Låt det lilla äventyret börja!

Cajsa Rännar, Chefredaktör, Magasin Friluftsliv