Vandring på Skåneleden med schamaner…
Den 16 september samlades vi vid Parkstugan för samåkning till Knösen strax ovan Kattvik där vi skulle sova i vindskyddet som finns utmed Skåneleden. Johanna var kartläsare och hon förde oss in på en liten väg. Väl framme och vi stigit ur bilarna så hörde vi trummor uppe vid vindskyddet…
Jag och Thomas gick upp dit och fann 6 st schamaner med målade ansikten, långa flätor, lustiga kläder och hokuspokus trummor!!! Dom hade samlats där för att leka schaman för en helg och lovade att trumma och dansa hela natten! Inte direkt vad vi hade sett fram i mot även om det kunde varit trevligt, men vi behövde en god natts sömn för vandring dagen efter. Så vi tackade för oss och lämnade en bil där och begav oss till Torekorv och vidskyddet där i stället.
Vindskyddet i Torekorv var precis lagom stort för 5 personer, vi var 6 det vill säga 0,83 st liggunderlag per person.
Det blev en tidig nattgång, troligen den tidigaste TVMhistorien, alla sov kl 22.00!!! Då borde ju alla vara utvilade kl 07.00? Nä inte Thomas och Pontus, dom vaknade sist som vanligt och inte var dom pigga i heller.
Sist jag gick skåneleden var jag 10-11 år, stor packning liten kille. Nu såg jag naturen på ett annat sätt. Det är en storslagen natur med strandängarna och klapperstensfälten utmed stigen och havet på ena sidan och bjärehalvön på andra. Jag vill minas att klapperstensfälten var stora och svåra att gå på, men det var nog så att benen var kortare på den tiden eller så har dom flyttat upp leden en bit från havet för det var en ren njutning att vandra utmed strandheden. Vi fikade nära några stora gravhögar av sten (vad annars skulle dom använt). När vi satt där så kom det en flock pensionärer på leden, dom var ena riktiga hurtbullar vi hade dom ömsom före, ömsom efter oss hela vägen, sist vi såg dom var ut ur Kattvik när vi åkte hem!
När vi kom till Hovshallar insåg vi att ifall man går i motsatt riktning så slipper man alla uppförsbackar, det var många, långa, men vilken fin utsikt! Till lunch hittade vi en fin glänta med utsikt över Laholmsbukten där man kunde se ända till Falkenberg! Nu tycker jag nog att Noak, vårt nytillskott var lite väl lat. – Jag pallar inte laga mat det får bli godis istället!
Vi hann precis packa ihop innan det började att regna lätt och skogen tog vid så vi fick ett tak över oss. Det var inte bara skogen som tog vid utan uppförs backarna som vi gått upp till Hovshallar kom att blekna i jämförelse med vad vi hade framför oss. Väl uppe på toppen Knösen med en vidsträckt utsikt inåt land och mot Kullen så var det bar en liten nerförsbacke och sedan var vi åter framme hos schamanerna.
Vid pennan/Stefan
 

 

Klättring på Kullaberg!!

Klättring på Kullaberg, gott!! Det är alltid bra upplevelser och fin klättring. Detta då jag bott i Helsingborg och haft Kullaberg som hemmaberg i många år. Laddad som bara den och lite spänd på väder och att hal valt rätt klippa med klättring som passar alla. Som vanligt blev det Karstens ränna och det gör ingen besviken. Alla var nog ganska nyfikna på att klättra på ”riktig” klippa efter att vi har övat hela våren på nya inomhusväggen. Och som sagt jag var säker på att ingen skulle bli besviken men när jag började rigga och kasta ut repen på toppen av Karstens ränna så började det att stänka lite regn. Prognosen var inte god men det borde bli uppehåll tills kvällen iaf. Optimist som jag är så tänkte jag att det blir ej mer, det torkar snabbt och kastade ut repen. Tjjii fick jag, det blev mer och mer regn, all hann precis klättra men i blötan är det inge kul. Ner med repen igen, man blir iaf bra på att coila rep… Det fick bli promenad på Kullen med besök vid Visitgrottan och fyren sedan åkte vi till lägerplatsen och gjorde oss hemma där.

Vädergudarna började då vara med oss igen och efter några timmars uppehåll så bestämde vi oss för att åka tillbaka till Karstens ränna igen. Nu var klippan torr och vi hann klättra på både Töbrud direkt och Väntetiden. Skönt, nu började dock alla bli hungriga eller trötta eller nöjda samtidigt som det började skymma och då var det dags att dra tillbaka till lägret. Nöjda och glada kröp vi ner i våra sovsäckar i vindskydden och somnade gott.

Vaknade på morgonen av att det började regna. Vände på mig och bad Noak att göra eld (som han alltid brukar fixa på våra övernattningar). När elden börjar att spraka fint så tilltar regnet och jag konstaterar att det ej blir någon mer klättring idag och att det blir sovmorgon i sovsäcken. Efter ett kort besök på Naturrum på Kullaberg (vid fyren) så drog vi hem. Det blev inte så mycket klättrat som vi önskat men det gav mersmak och var kul. Vi e snart tillbaka.

 /Dan

 

ALLA TVMare! skaffa facebook och använd den regelbundet! jag kommer att göra en TVM grupp där jag kommer att lägga upp övrig information om saker som händer, kanske en och annan bild som inte hamnar här!

// Hanna ;)

 
Överlevnadsdag!? 21/5
Vi träffades vid Parkstugan en varm och solig försommardag med stora förhoppningar att överleva dagen och inte bli en av dom som inte kan skriva om den.
Med floror och texter ur någon överlevnads bok om vad man kan äta och medesinalväxter, så fick var och en i uppdrag att hitta t.ex. sallad, teer, eller en spenat stuvning utan spenat.
Bokblad, tallskott, kirskål, nässlor, blåbärsblad, stensötans rot, maskrosor mm, mm plockades ner i rask takt. Även kaveldun slets upp ur Lagans kant.
Med min vetskap att bäckens vatten kom från ett kärr utan att ha passerat några föroreningar t.ex. kohagen eller närheten till hus så drack vi utav av den, riktigt gott. Enligt Hanna så smakade det som skolans vatten…
När vi plockat det som stod på inköpslistan så bar det av till Lufsarplatsen där vi skulle tillaga våra rätter.
Eld. Det ska gå. Botten av en flaska - brännpunkt, varmt? – nä känns inte ens. Luppar, fnöske, torrt gräs, björkbark – ryker. Gnida pinne med båge – rök? – knappt. Eldstål – ELD!!
Vilken tur att en tamgris sprungit ner i Dans rygga och levererat 2kg fläskkarè med potatissallad. Eller var det en fälla i skogen som gav detta makalösa resultat?? Nåväl med en förbannat besk sallad till så blev vi riktigt, riktigt mätta.
Avsmakningen blev en smakupplevelse. Spenatstuvningen smakade, ja enligt Dan – nässlor. Kaveldunsrot ska vara en stor källa till kolhydrater som är nog så viktigt vid en överlevnads situation. Den skalas och äts som den är, efter första tuggan så konstaterar man att den är ju VÄLDIGT träig, efter andra tuggan så är den VÄLDIGT besk, sen kom den sträva känslan i munnen så sträv att tungan fastnade i gommen. Totalt oätbar. Men teet av blåbärs blad och blommor var riktigt gott åt minstonde i jämförelse till salladen och kaveldunet. Ingen stans i överlevnads böckerna står det att man måste vara total utsvulten och ha haft minst en näradödenupplevelse för att kunna få ner överlevnadsmat!?
Vi provade även att koka vatten i en plastpåse över öppen eld eller glöder, funkade riktigt bra! Men försöket att göra en gryta av näver slutade mer som ett hyfsat försök att efterlikna ett durkslag.
 
Vid pennan/ Stefan
 
7-8/5  Kajakpaddling
 
Det börjades packa på fredagskvällen både i väska och bilen.
Vi träffades på scoutplatsen i Hjörnered på lördags morgon klockan 9.00.
Efter den sedvanliga hälsningen och alla kramarna så gick vi upp till tingsplatsen
och va med på invigningen av lufsartinget.
Hanna och Johanna försvann med sina strövarbarn som var på studiebesök
medans jag (Pontus) och pappa tog det lugnt.
När studiebesöket var över sjösatte vi kajakerna och paddlade ut en sväng på Lagan.
Det blev en tur runt Bananön.
Vid lunch var det dax att prova det nya stormköket. Det blev köttbullar
och makaroner, det blev helbra.
Vi paddlade upp till Odens kammare efter maten. Där tittade vi på eventuella
klättringsstigar innan vi vände och gick medströms. Vi paddlade vidare in i
sjösystemet upp till en ö för att titta på ett häckande fiskgjusepar.
Grillkväll på lägerplattsen med lufsarna,det blev korv med bröd.
Efter att mörkret lagt sig paddlade vi ut till till Bananön och kröp ner i
sovsäckarna.
Vi somnade med stjärnhimlen som tak och vaknade med
morgonsolens varma strålar. "UNDERBART"
Efter frukosten packade ihop allt och tog oss in till land
för att va med på avslutningen. Dom vanliga kramarna, hejdå
och sen på väg hem
 
 
INVIGNING AV KLÄTTERVÄGGEN 5/3
Hej alla TVM:are och alla andra som läser bloggen!
 Nytt år = nya aktiviteter.
Året började bra med klättring på vår nya klättervägg i ”kanotgaraget” som har byggts i vinter. Vi hade bjudit in övriga ledare, tidningen (LT +HP) och styrelsen. Vi blev inte så många TVM:are eftersom Johanna var i Värmland och Helena var på möte. Men vi hade Noak på vår sida. Vi samlades som vanligt vid nio och gick sedan upp till garaget där vi hade en och en halv timme egen klättring. Vid halv elva kom den första ”gästen”, en journalist från Hallansposten. Sedan så flöt det på ganska bra med ”gäster”. Det kom en till journalist från Laholmstidning och ett par ledare och några från styrelsen. Lite få tycker vi, hade önskat fler. Runt halv elva så satte jag, Martin och Noak på lite blåbärssoppa på ett par stormkök utanför. Då var det fullt ös vid klätterväggen. Den var uppskattad av alla då den har allt från den lättaste led till ”omöjlig”. När alla hade fått i sig lite blåbärssoppa så var det några som gick och det lugnade ner sig lite. Vid halv tolv så var det bara vi kvar och Stefan var tvungen att åka. Vi andra åt lite lunch och sedan var det time för oss att gå ner till parkstugan och åka hem.
 
Alla TVM:are, ni glömmer väl inte att ni också kan skriva blogg! Mejla den till mig pannahanna@live.se eller lägg den på ett usb-minne och ge den till mig!
 
22-23 januari, bivack - bygge och övernattning i ”snökoja”
 
På morgonen samlas alla och dom flesta kollar in i nattens tillhåll. En snökoja som är ca 2 m × 8 m kanske... väggarna och taket är lastpallar med snö ovanpå. Det var indelat i fyra små ”rum” med plats till två-tre i varje. Alla kom förutom Martin som var sjuk och Stefan som jobbade. Noak och Jörgen var är också. När vi hade väntat tillräckligt länge på Martin som inte ringde så gav vi oss väg mot en åker där det hade varit ett väldigt lokalt snöfall några dagar innan. På vägen dit så såg det väldigt roligt ut för att först gick killarna i en grupp, sedan dom vuxna i en grupp och sist vi tjejer i en grupp. Dom flesta hade med sig en varsin skyffel/spade att gräva med. Där var två medel stora snöhögar att gräva i. Killarna och Thomas högg in på den höga högen där dom skulle gräva ett hål från toppen och ner till marken som dom gröper ur sedan. Vi andra jag, Johanna, Helena och Dan tog den låga men långa högen och grävde två hål inåt en bit sedan så grävde vi ett stort hålrum där båda hålen satt ihop. Sedan täckte vi för ena gången. Efter en timme in i byggandet så stack Johanna och Dan för att hämta ved. Pontus och Dan tände en liten brasa som vi sedan grillade korv över. Alla åt korv på ett eller annat vis! Sedan fortsatte vi med bivackerna. Vid tre tiden så var vi färdiga med bivackerna. Alla provade Killarnas coola koja där det blev en riktig hög temperatur med bara två i! Sedan klämde vi in oss allihop i vår koja. Sedan så åkte vi lite pulka. Vid kvart i fyra-fyra så gick vi tillbaka till parkstugan på samma sätt som vi gick dit, killar för sig, ledare för sig och tjejer för sig, Helena gick hem för att värma sig och byta kläder. När vi kom ner så bytade dom flesta om till torra och varma kläder och hängde in dom blöta i torkskåpet. Sedan tände vi elden. Efter en stund vid halv sex så var Dan tvungen att åka. Efter en timme så Kom Stefan. Där i mellan så åt vi och Helena kom tillbaka. Stefan kom ner med en stor kebabtalrik från pizzerian som han åt. Alla gick in i parkstugan och pratade. Vi pratade lite om vad vi ska hitta på i vår, men bestämde inga tider. Sedan bakade vi energikakor efter en toks recept. Jag var ”kökschef”. Det tog 1,5-2 timmar att göra dom. Vi gjorde även braständare av stearin och bomull. Sedan så lyssnade vi på Stefan när han berättade om en av tokerns påhitt som han hade gjort. Vid tolv så gick vi ut i kojan för att sova. Thomas och Pontus sov inne. Vi hade bara lite (mycket!!!!!!) takdropp… jag Johanna och Noak sov i ett ”rum”, Helena hade åkt hem igen. På morgonen så vaknade vi vid åtta tiden. Jörgen var tvungen att åka, vi andra gick in och åt frukost. Sedan städade vi. Alla åkte hem vid halv elva. En halvtimme innan planerat. 
Hanna Sunnegård ;)
 
 
Paddling i krokån med övernattning i parkstugan!
Vi samlades vid parkstugan. Vi hämtade upp Helena på vägen, sen så var det transport till Körsveka. När vi kom fram så lastade vi ur allting och la i kanoterna. Dan tog på sig sin actionkamera. Dan och Stefan gick i först för att filma och reka. Sedan jag och Pontus. Sist men absolut inte minst så gick trion Thomas, Johanna och Helena. Martin var inte med. Allt gick bra till första forsen i Vegefors där jag och Pontus satte oss på en sten. Vi kom loss med hjälp utav trion och Stefan. Vi kom ett par meter men tyvärr så var där några träd i vägen. Så vi la oss på sidan och välte. Upp, byta kläder, byta kompisar. Nu blev det jag, Stefan och Pontus med Dan. Vi fortsatte vår färd. Det kom några forsar till, men allt gick bra till den näst sista forsen. Vi vet inte riktigt vad som hände men vi vet att jag och Stefan paddlade på en sten, vi rätade upp oss men plötsligt så fick vi in så mycket vatten att vi välte. Antagligen så var det för mycket skum så att vattnet inte kunde hålla kanoten så högt över ytan som behövs för att vi ska kunna hålla oss uppe. Upp, byta kläder igen. När vi bytade om så hade dom andra fikapaus. Sen så gav vi oss ut igen. Efter ett litet tag (500 m?) så kom den sista forsen. Vi fastnade på en sten, men närmst att välta var trion, Johanna blev blöt om armen när hon räddade dom genom att sticka ner haden i vattnet. Dom åkte nämligen där det var som högst vattenfall. Men dom klarade sig. 50 meter senare var vi i land. Thomas och Stefan åkte och hämtade kanotsläpet. Dan åkte hem, han skulle på fest. Alla vi andra som var kvar, vi som frös och hade tår av is, vi fick bära upp kanoterna till vägen. Vi var vid kvarnfallet. Precis när vi hade fått upp alla och vänt på dom så kom Helenas farbror (tror jag det är)med hans hund. En liten stund senare så kom dom med släpet. Alla utom jag och Stefan som skulle hem och fodra/ byta om åkte ner till parkstugan där vi skulle sova. Vid sju kom vi tillbaks. Då grillade vi och åt. Senare blev det kortspel i sängarna med godis. Men när Helena sa att hon kladdkaka så blev det in i parkstugan och titta på tv. Vi la oss vid elva typ… (kvart i ett) på morgonen så packade vi ihop och städade. Sedan väntade i typ en timme på att få åka hem.
Hanna Sunnegård ;)
 
  
  
 
15-16 oktober, mörkervandring :) 
Vi samlades vid sjutiden, alla var med utom Helena. När alla ar samlade så gick vi mot vårt mål. När vi hade gått en 500 meter så blev det en ”ställa in ryggsäckar” paus. Martin hade en oroväckande liten packning! (hade han ens en sovsäck!?) sen fortsatte vi. Vi gick på en skogsväg tills vi kom upp på vägen vid ”dammen mellan Trälshult och Knäred” där gick vi över och fortsatte. So far so good… när vi hade gått 1-1½ km på den vägen så tog en liten paus. Sen fortsatte vi, fast in på en stig som inte leder till målet… ’vi är inte vilse, vet bara inte var vi är’ citat från Thomas haha! Jaja bara att gå tillbaka dit vi pausade… Vi letade efter masten vi skulle följa. Men vi såg den inte. Vi försökte men karta och kompass men då vi inte viste var vi var, det var ju becksvart, så svor Stefan över att han inte har ”googlemap”.
-Det har jag sa Martin och kosan styrdes över ett hygge, bäck och sumpmark.
TVM + kartor + natt = vilse… eller inte,” vet bara inte var vi är…”
TVM + teknikens under = jaaa…
Jaja vi kom fram när vi väl hade tappat bort en vattenflaska och jag hade trillat några gånger. När vi kom fram så sa Dan att några skulle leta upp stenar till elden, dom andra skulle sätta upp vindskyddet, alla utom dom vuxna gick.
Brasan tändes, vindskyddet sattes upp och klockan blev 23.00.
Vi kände att det blir en kall natt så vi (alla utom Dan och Stefan) började att spela kort(dom somnade) tills vi andra somnade.
Kl 7 så vaknade vi, det var frost på nästan allt. Enligt Johannas termometer så var det -5 Brrrrrrrrr! Vi packade ihop medan Stefan, Dan och Martin stack ner till Parkstugan. När dom kom tillbaks så var vi färdiga att åka vi med.
Vid Parkstugan så orienterade vi, vi letade efter bokstäver som skulle bilda en mening ” TVM e bäst” eller som Thomas kom på ”bäste TVM” under orienteringen hittade jag, Johanna och Thomas en fin skatt, Dans stegräknare. Sen åt vi vid parstugan med mysig brasa, en bra avslutning på en kul mörkervandring med kall övernattning.
Hanna Sunnegård ;)