Den bästa tiden för skridsko är nu!
Den 1/10 2007 kom den statliga offentliga utredningen " Sverige inför klimatförändringarna-hot och möjligheter". Den är ord och inga visor. Det förutspås att bli varmare i Sverige, rejält varmare.
På 2080-talet kommer Mälardalen att ha ett klimat som liknar vad man idag har i norra Frankrike.
Hur mycket långfärdsskridsko åks det där? Noll! Jag hoppas att ni inser allvaret i situationen. Vi lever i en unik tid nu, där långfärdsskridsko är möjlig på sjöisar i Mälardalen. Om 75 år är det sen länge ett minne blott. Känns det inte konstigt?
Även nederbörden ökar under höst vinter och vår. Nitlott igen! Här gäller det att åka så mycket som det går nu! En bra investering för långfärdsskridskoåkare kan vara att köpa en stuga i Norrlands inland, där man idag kan köpa dem för en spottstyver.Om några årtionden kommer de att bli exklusiva tillhåll för långfärdsskridskoåkare.
Kan vi lura prognosmakarna? Alla kan vi hjälpa till på något sätt. Välj en el(hybrid)bil när du byter nästa gång Om alla bilar i Sverige vore eldrivna skulle fordonens elförbrukning minska till en fjärdedel.). Cykla till jobbet, välj bra miljöval el, sätt solfångare på taket, köp andelar i vindkraftverk.
I Holland har man redan insett konsekvenserna för skridskoåkare och nyligen öppnat Europas längsta konstfrusna skridskobana som är 5 km lång,
På 2080-talet kommer Mälardalen att ha ett klimat som liknar vad man idag har i norra Frankrike.
Hur mycket långfärdsskridsko åks det där? Noll! Jag hoppas att ni inser allvaret i situationen. Vi lever i en unik tid nu, där långfärdsskridsko är möjlig på sjöisar i Mälardalen. Om 75 år är det sen länge ett minne blott. Känns det inte konstigt?
Även nederbörden ökar under höst vinter och vår. Nitlott igen! Här gäller det att åka så mycket som det går nu! En bra investering för långfärdsskridskoåkare kan vara att köpa en stuga i Norrlands inland, där man idag kan köpa dem för en spottstyver.Om några årtionden kommer de att bli exklusiva tillhåll för långfärdsskridskoåkare.
Kan vi lura prognosmakarna? Alla kan vi hjälpa till på något sätt. Välj en el(hybrid)bil när du byter nästa gång Om alla bilar i Sverige vore eldrivna skulle fordonens elförbrukning minska till en fjärdedel.). Cykla till jobbet, välj bra miljöval el, sätt solfångare på taket, köp andelar i vindkraftverk.
I Holland har man redan insett konsekvenserna för skridskoåkare och nyligen öppnat Europas längsta konstfrusna skridskobana som är 5 km lång,
Ännu finns dock utmärkta möjligheter att åka gratis på vad moder natur åstadkommer. Det är dags för en rejäl säsong med fina isar!!
Bengt Stridh
Västerås långfärdsskridskoförening
Västerås långfärdsskridskoförening
***
För dig som är rädd att tröttna under turen kommer här några kloka ord nedtecknade av Hans -Egon Karlsson från Västerås Långfärdsskridsoförening.
Att krokna på turen
Jag tror nog att alla har varit med om någon tur som blivit jobbigare än man tänkt från början! Efteråt har det kanske känts bra. Det är ju alltid nyttigt med en genomkörare av kroppen, men när man är ute på isen och plötsligt märker att man inte hänger med är det inte så roligt.
Har du blivit så där trött att du inte får styrsel längre på skridskorna, kramp i benen och allt börjar kännas riktigt otrevligt? Vad gör du då? Jo tyvärr är det nog så att det viktigaste skulle ha gjorts redan innan, nämligen du skulle ha valt rätt grupp! Det är lika trevligt i grupp 3 eller 4 som i 1an eller 2an. Vid tveksamhet -välj alltid en grupp med lägre fartambitioner. Men nu är du med på en tur och det gäller att hänga med. Igen gäller det att planera från början. Misstänker du att det kommer att bli jobbigt-åk snålt. Att inte hockey-åka med höga benlyft och stora skridskokliv det gäller alltid, men nu gäller att hushålla extra mycket med resurserna. Utnyttja kamraterna. Lägg dig mitt i gruppen och ta ingen vind. Det finns alltid dragvilliga och åkstarka skrinnare som får göra det jobbet. Och gör det från början. Att staka sig fram har begränsat värde. Man omfördelar arbetet något från benen till armarna och det kan väl ha ett visst värde, men fysiologiskt vinner du ingenting. Det är samma arbete som måste göras. Samma syreupptagning, samma påfrestning på kropp , hjärta och lungor plus lite till för allt svängande med armarna och det därmed ökande vindfånget. Du får naturligtvis inte staka mitt inne i gruppen -av säkerhetsskäl. Men att ligga tätt i gruppen och fisåka minskar det totala arbetet som måste utföras.
Säg till ledaren att du tycker det går för fort! Han vill ha hjälp av gruppen för att hitta den fart som alla trivs med.
Var tidigt klar att starta vid raster och andra stopp. Att komma efter och behöva åka ifatt gruppen, även om det bara handlar om 20-30 meter, kan i lite motvind vara knäckande och visar sig kanske efter några timmars åkande. Se till att ha utrustningen och skridskorna rätt utprovade. Även om du är van och har åkt med på många turer tidigare, med nyinköpta skor och skridskor som du inte själv hat testat och ställt in innan turen, kan det bli väldigt jobbigt även för den starkaste åkaren.
Ibland ser man, speciellt vid slutet av en tur, att någon är trött och kommer lite efter. Personen åker hela tiden 5-10 meter efter gruppen. Detta är helt fel. Man binder ris åt egen rygg. Att åka så är mera arbetsamt och borde bara göras av den som vill ha mera motion, inte av den som redan är trött. Kom aldrig efter! När du märker att det finns risk att du tappar närkontakten med gruppen, blås istället i visselpipan och säg till!
Vätska är också viktigt och skall drickas i tid. Kramp i benen är ofta orsakat av vätskebrist. Att bra dricka under fikarasterna duger inte. Ta med lämplig dryck som du kan ha tillgänglig på isen och se till att ledaren gör vätskepauser.
Som sagt, viktigast av allt: Välj rätt grupp. Vid tveksamhet välj långsammare grupp, och säg till ledaren så fort du börjar ana att det blir problem.
Har du blivit så där trött att du inte får styrsel längre på skridskorna, kramp i benen och allt börjar kännas riktigt otrevligt? Vad gör du då? Jo tyvärr är det nog så att det viktigaste skulle ha gjorts redan innan, nämligen du skulle ha valt rätt grupp! Det är lika trevligt i grupp 3 eller 4 som i 1an eller 2an. Vid tveksamhet -välj alltid en grupp med lägre fartambitioner. Men nu är du med på en tur och det gäller att hänga med. Igen gäller det att planera från början. Misstänker du att det kommer att bli jobbigt-åk snålt. Att inte hockey-åka med höga benlyft och stora skridskokliv det gäller alltid, men nu gäller att hushålla extra mycket med resurserna. Utnyttja kamraterna. Lägg dig mitt i gruppen och ta ingen vind. Det finns alltid dragvilliga och åkstarka skrinnare som får göra det jobbet. Och gör det från början. Att staka sig fram har begränsat värde. Man omfördelar arbetet något från benen till armarna och det kan väl ha ett visst värde, men fysiologiskt vinner du ingenting. Det är samma arbete som måste göras. Samma syreupptagning, samma påfrestning på kropp , hjärta och lungor plus lite till för allt svängande med armarna och det därmed ökande vindfånget. Du får naturligtvis inte staka mitt inne i gruppen -av säkerhetsskäl. Men att ligga tätt i gruppen och fisåka minskar det totala arbetet som måste utföras.
Säg till ledaren att du tycker det går för fort! Han vill ha hjälp av gruppen för att hitta den fart som alla trivs med.
Var tidigt klar att starta vid raster och andra stopp. Att komma efter och behöva åka ifatt gruppen, även om det bara handlar om 20-30 meter, kan i lite motvind vara knäckande och visar sig kanske efter några timmars åkande. Se till att ha utrustningen och skridskorna rätt utprovade. Även om du är van och har åkt med på många turer tidigare, med nyinköpta skor och skridskor som du inte själv hat testat och ställt in innan turen, kan det bli väldigt jobbigt även för den starkaste åkaren.
Ibland ser man, speciellt vid slutet av en tur, att någon är trött och kommer lite efter. Personen åker hela tiden 5-10 meter efter gruppen. Detta är helt fel. Man binder ris åt egen rygg. Att åka så är mera arbetsamt och borde bara göras av den som vill ha mera motion, inte av den som redan är trött. Kom aldrig efter! När du märker att det finns risk att du tappar närkontakten med gruppen, blås istället i visselpipan och säg till!
Vätska är också viktigt och skall drickas i tid. Kramp i benen är ofta orsakat av vätskebrist. Att bra dricka under fikarasterna duger inte. Ta med lämplig dryck som du kan ha tillgänglig på isen och se till att ledaren gör vätskepauser.
Som sagt, viktigast av allt: Välj rätt grupp. Vid tveksamhet välj långsammare grupp, och säg till ledaren så fort du börjar ana att det blir problem.
